Ordförklaringar

Här har jag lagt in olika typer av ordförklaringar uppdelat på egendomar, lag och ordning, kyrkan, skatter, yrken och benämninga på personer, några gamla måttenheter och pengar/mynt.

I slutet har jag också lagt in några vanliga förkortningar.

Känns något oklart så är du välkommen att kontakta mig.

Egendom

Avrad	Avrad var i Sverige den årliga avgift som landbon eller bonden såsom brukare eller nyttjare av jord, vatten eller skog hade att betala till jordägaren eller kronan.
Avvittring	Bodelning. arvskifte, avsöndring, barnens arvedel skiftades innan förälder gifte om sig.
Bakarv	Föräldrar ärvde barn
Bördeskilling	Köpeskilling för jord som köpts genom bördsrätt.
Bördsbrev	Intyg om hederlig och äkta börd
Bördsrätt	Rätt att förvärva genom släktskap, fast egendom ”tillhörde” släkten inte individen.
Fasta	Laglig besittningsrätt till jordfastighet.
Fastebrev	Lagfartsbevis
Födorådstagare	Person som har fri bostad och vissa naturaförmåner enligt avtal, se även ”Undantag”.
Hemman	Bostad, boning, hemvist, hem, bebyggd gård och jordbruks fastighet med visst mantalsvärde och som skulle kunna försörja en familj.
Kronohemman	Kronan ägde både jorden och rätt att ta ut räntan. Beboddes oftast av bönder, som betalade en avgift för att bruka gården samt en ränta till kronan, ungefär som ett arrende.
Skattehemman/ Skattejord	Jorden ägdes av bonden men betalade ränta till kronan.
Frälsehemman	Beboddes av ägaren själv (oftast en adelperson) och var skattebefriade, eller beboddes av bönder som betalade både avgift och ränta till adelspersonen.
Mantal	Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft, fastställt genom taxering. Ordets betydelse var ursprungligen ‘antal man’.
Rote	Rote är en indelning av socken i distriktdär, markägare gemensamt var ansvariga för olika uppgifter, exempelvis rotering soldatet. Ägarna av den roteringsskyldiga jorden indelades i rotar. Varje rote skulle anskaffa, utrusta och avlöna en soldat. I allmänhet skulle två hela gårdar bilda en rote.
Rå	Gränsmärke, gräns; även skogs- eller vattenväsen.
Rå och rör	Råmärken; rå = gränspåle, rör = stenröse.
Rök	Ålderdomlig beteckning på hushåll, ursprungligen från eldstad (rök); familj med tjänstefolk. ”Byn hade två rökar”. Har förtecknats i Röklängd.
Säteri	I allmänhet stamgods i en adelssläkts godsinnehav, var befriad från skatt.
Sätesgård	En lantegendom, ägd och bebodd av en frälseman – benämningen sätesgård innebär dels att gården är tillräckligt stor.
Tunnland	Ytmått på brukad jord, samt mått på skattekraft.
Undantag, sitta på undantag	Vid köp eller arvskifte undantogs vissa förmåner på livstid (bostad, odlingslott, föda, skjutsning etc). Ett särskilt kontrakt upprättades. ”Forna dagars pension” kallades också Födoråd.
Uppbud, ub	Förvärv av fast egendom skulle tillkännages vid tre på varandra följande ting. När ett år förflutit efter 3:dje uppbudet var förvärvet "lagståndet". Den som ansåg sig äga bättre rätt till egendomen måste således anföra klander dessförinnan.
Åborätt	Icke tidsbegränsad besittningsrätt till annans jord. Vanligen innebar den också rätt att friköpa fastigheten

Lag och ordning

Bördsrätt	Företrädesrätt att i rätt uppstigande linje, eller vid släktskap i fjärde eller närmare led förvärva arvejord (i äldre lagar).
Dubbelt hor	Utomäktenskaplig förbindelse där båda parter är gifta.
Enfalt hor	Utomäktenskaplig förbindelse där ena parten är gift.
Lönskaläge	Utomäktenskaplig förbindelse, samlag mellan ogifta.
Saker	Dömd till, skyldig (vid tinget).
Saköre, saköreslängd	Böter; förteckning över böter och de som bötfällts.
Tingslag	Socknen bildade normalt ett tingslag. Här satt folkets förtroendemän, de tolv nämndemännen, tolvmännen.

Kyrkan

Bänklängd	Sittplatser i kyrkan var fastställd genom bänkläggning. Då fastställdes rangordningen inom socknen (och byn). Till höger om mittgången var manssidan och till vänster kvinnosidan. Längst fram var ”herrskapsbänken”.
Dop	Dop skulle ske senast en vecka efter födseln. Var barnet extra svagt kunde det nöddöpas direkt efter födseln av betrodd lekman. Dopet var nödvändigt för barnets frälsning och att det skulle kunna begravas i vigd jord.
Kyrkoplikt	Reglerades av Kyrkolagen. Den var antingen enskild, inför prästen, eller uppenbar, då den skyldige placerades på pliktpallen i kyrkan inför alla, där den skyldige skulle bekänna sin synd, ge uttryck för ånger och därefter kunna tas in i församlingens gemenskap. Pliktpallen avskaffades på 1740-talet. Kyrkoplikten försvann 1855.
Kyrkotukt	Kyrkans disciplinära verksamhet när det gällde församlingens tro och leverne. Exempel är när man uteblir från gudstjänst, oenighet i äktenskap, svordomsvanor, lönskaläge mm.
Likstol	Del av prästens avlöning. Vid jordfästning av bonde eller bondhustru skulle den som hade sex eller flera kor betala en ko i likstol (1600-talet). Annars betalades 1-2 daler silvermynt. Fattiga var befriade från att betala. Senare ersattes likstolen med andra avgifter. Se även Testamente.
Testamente	Själagåva i penningar vid begravning.
Tionde	Tiondet började tas ut som en skatt av kyrkan i och med att kristendomen kom till Sverige. En tredjedel av det gick till sockenprästerna. Efter reformationen tog staten hand om de två tredjedelar som inte prästerna skulle ha. Tiondelängderna upphörde som självständiga längder cirka 1719.

Skatter

Hemman	Ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem, bebyggd gård och jordbruks fastighet med visst mantalsvärde.
Kronohemman	Ett hemman som ägdes av kronan. Mer precist, sådan kronojord som innehavdes av enskild person med åborätt. Innehavaren av ett sådant hemman, kronobonden, var att betrakta som brukare av detsamma. Honom ålåg nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landbo.
Mantal	En taxeringsenhet eller ”besuttenhetsmått” som utgjorde grund för beskattning. Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och de skatteprestationer eller arrenden som gården skulle prestera.
Mantalspenningen	En skatt som utkrävdes i princip av alla personer i åldern 15—63 år.
Skattehemman	En gammal benämning på jordbruksfastighet på skattejord.
Tionde	Skatt som kyrkan uppburit från jordbrukare, motsvarande en tiondel av jordbrukets produktion. Tiondet brukade betalas in natura. I samband med reformationen drogs 2/3 till kronan istället, (kronotionde) medan prästen fick behålla sin tredjedel. Kronotiondet avvecklades mellan åren 1885-1903, och prästens tionde avskaffades 1910.
Kvarnskatten, (Kvarntull)	Kvarnskatten till Kronan åren 1625 - 1634. Utgående avgift på den spannmål, som fördes till kvarn för att malas. Den inräknades i mantalspenningarna.

Yrken/benämningar

Arrendator	Nyare benämning på landbo.
Befallningsman	På 1600-talet landshövding, högre militärt befäl.
Bleckslagare	Plåtslagare
Båtsman	Tjänstegrad i den svenska flottan.
Cornett	Ung underlöjtnant, den yngste officeren vid kompaniet, som det ålåg att föra standaret.
Dagsverkstorpare	Arrendator av torp. Arrendet betalas i form av kontrakterade dagsverken till den bonde som äger torpet.
Dragon	En soldat likt en infanterist som förflyttar sig till häst, men mestadels strider till fots. De var beväpnade och organiserade som infanteriet.
Frälsebonde	Landbo på jord tillhörande frälse, avrad in natura, pengar eller dagsverken.
Gästgivare	Föreståndare på gästgivargård, gästgiveri, där resande mot ersättning har rätt att få härbärge, skjuts och förplägnad.
Hemmansbrukare	Arrendator av annans jord, landborätt.
Hemmansägare	Självägande, samma rätt som skattebonde.
Husman	Husbonde, husfader; har ett eget hus och hushåll.
Inhyses	Personer inneboende hos andra. Saknar egna ägor och hus.
Kaplan	Präst i underordnad tjänst, kyrkoherdens medhjälpare eller kapellpräst.
Klockare	Kyrklig tjänsteman med uppgift att biträda prästen och svara för skötseln av kyrkan, svarade senare även för lärar- och organisttjänsten, samt ombesörjde klockringningen.
Komminister	Benämning på innehavare av ordinarie prästtjänst i Svenska kyrkan i större församlingar, medhjälpare till kyrkoherden.
Kronobonde	Brukar kronohemman, betalar avrad, har besittningsrätt och förköpsrätt.
Kyrkbonde	Bonde eller åbo på kyrkans jord.
Landbonde/landbo	Arrendator på 49 år, äger hus och inventarier, obetydlig dagsverksskyldighet.
Löskona	Lösdriverska, kvinna som saknar fast bostad och arbete.
Lösker man	Lösdrivare, en man som inte är bofast.
Mästersmed	Förste man vid en hammarsmedshärd.
Nådårspredikant	Präst som sköter en död prästs tjänst under ett år. Nådårspredikanten avlönas av den dödes familj.
Odeltorpare	Äger sitt torp.
Rotehållare	Bonde, ägare till rotens största gård, och som bidrog till soldats eller båtsmans underhåll.
Sexman	Av sockenstämman vald tillsynsman för kyrkans och prästgårdens underhåll samt för övervakning av tukt och goda seder i församlingen. Ämbetet förekom till 1862.
Skattebonde	Självägande, betalar skatt till kronan.
Tolvman	Benämning på en nämndeman vid häradsrätten/tingslaget. Tolvmännen utsågs bland sockenallmogen (fram till 1871 skulle tolvmännen vara bönder). Tolvmännen valdes på sockenstämman i respektive socken.
Åbo	Landbo som har arvsrätt till barn/barnbarn.

Några mått

Längdmått
Aln	1 aln = 2 fot = 4 kvarter = 59,4 cm.
Famn, längdmått till sjöss	En svensk famn är 6 fot = 3 alnar = 1,78 meter.
Fot	6 fot = 1 famn, 1 fot = 1/2 aln = 2 kvarter = 12 tum (verktum) = 29,69 cm.
Kvarter	1 kvarter = 1/4 aln = 6 tum (verktum) = 14,84 cm.
Tum	1 tum = 1/24 aln = 1/12 fot = 1/6 kvarter = 2,54 cm.
Fjärdingsväg	1 fjärdingsväg = 4500 alnar = 2672 meter.

Ytmått
Ar (a)	1 ar = 100 m²
Hektar (ha)	1 hektar = 100 ar = 10 000 m²
Tunnland	Den areal som en tunnas utsäde räckte till. 1 tunnland = 1/4 pundland = 2 spannland = 8 fjärdringsland = 32 kappeland = 56 kannland = 4936,6 kvadratmeter, ca 1/2 hektar.

Volymmått
Fjärding (våta varor)	1 fjärding = 12 kannor = 31 liter
Jungfru	1 jungfru = 1/4 kvarter = 1/16 stop = 1/32 kanna = 8,2 cl. Användes mest om brännvin.
Kanna (våta varor)	1 kanna = 1/48 tunna = 2 stop = 8 kvarter = 32 jungfrur = 2,617 liter
Kvarter (våta varor)	1 kvarter = 1/8 kanna = 1/4 stop = 4 jungfrur = 32,7 cl.
Stop (våta varor)	1 stop = 4 kvarter = 1/2 kanna = 1,3 liter.
Spann	Rymdmått för spannmål (tröskad säd), ungefär 73,5 liter, har dock varierat över tid.
Tunna (torra varor)	1 tunna = 2 spann = 56 kannor = 146,6 liter
Tunna (våta varor)	1 tunna = 4 fjärdingar = 48 kannor = 125,6 liter

Viktmått
Lispund	1 lispund = 1/20 skeppund = 20 skålpund = 8,5 kg.
Lod	Mått på silver. 1 lod = 12,8 gram.
Skeppund	1 skeppund = 20 lispund = 400 skålpund = 170 kg
Skålpund	1 skålpund = 32 lod = 1/400 skeppund = 1/20 lispund = 0,425 kg

Pengar, myntslag
Mk = mark	1 mark = 8 öre = 192 penningar
D smt = daler silvermynt	1 d smt = 4 mark = 32 öre. 1 daler silvermynt fastställdes till 2 daler (enkelt) kopparmynt 16 augusti 1633.
D km = daler kopparmynt	1 d smt = 3 d km (1665 -1776). Daler kopparmynt (kmt) användes som valutaenhet i Sverige under perioden 1624-1776.
Karolin	1 daler Karolin = 2 mark
Rd = riksdaler	Egentligen ett silvermynt. I början av 1600-taltet är en rd = 1½ daler silver mynt = 6 mark.

Förkortningar

B:dr	bondedotter
B:te	bemälte: tidigare omtalade, ovannämnda
be:te	benempte (benämnde)
Bkst	backstusittare
D smt	Daler silvermynt
Dr, dtr	dotter
gd, gdr	gård, gårdar
g.m.	gift med
HFL	Husförhörslängd
Hr.	Herr. Vanligtvis tilltalades prästen och kyrkoherden för Herr.
H:u	hustru
ib., ibid.	ibidem
K. maj:tz	Kungliga Majestät
H: K: M:	Hans Kungliga Majestät
k:a	kyrka
lgm	lagman
lrm	lagrättsman
oä	oäkta, dvs. barn födda utom äktenskap
preb	prebende (-präst)
s.d	samma dag
s:n	socken, numera församling
s.å	samma år
tg	ting
tlg	tingslag
u.d.	utan dag
u.å	utan år
vpn	väpnare
välb	välboren, välbördig
y.	yngre
ä.	äldre