Start Antavlor Historik Orter Källor Förklaringar

Ordlista

Sjukdomar

Latin

Gamla mått

 

Sjukdomar

 

Här en lista över vanliga sjukdomar som de benämns i Kyrkböckerna över "Döda och begravna".

Medellivslängden på 1750-talet var i Finland under 40 år. Många av våra anföder blev dock mycket äldre, vissa över 90 år.

På 1750-talet dog vart femte barn före sin första födelsedag. Infektionssjukdomar och inflammation var farliga för de små, men hur spädbarn matades påverkade också. Spädbarnsdödligheten var särskilt hög i områden där, av en eller annan anledning, det inte var vanligt att spädbarn ammades.

Modern måste så snart som möjligt upp för att utföra alla sina sysslor på gården. I södra Österbotten utfodrades barnen, speciellt på bondgårdarna, med komjölk eller välling i stället för bröstmjölk, vilket gavs från ett mjölkhorn gjort för detta ändamål, men för en liten bebis är komjölk och välling för starkt näringsämne, dessutom kan man diskutera renligheten vid användande av horn.

A dödsorsak åren 1749–1773
B dödsorsak åren 1774–1801
C dödsorsak åren 1802–1811
D dödsorsak åren 1812–1877
1845 dödsorsaker 1845 års reformförslag

Andtäppa B C D      

Astma

Angina pectoris

Bröstsmärtor

Barnasjuka

Engelska sjukan

Barnkräfta (likmask eller barnkräfta) B

Barncancer; barncanscr är samma som vattenkräfta-vattenröta, nekros (noma) i ansiktsvävnader som ett resultat av inflammation hos ett barn i dåligt skick.

Barnförlamning

Polio

Barnsbörd, barnsängfeber A-D 1845

Förlossning (död), barnsängsfeber

Barnsbörd, convulsioner 1845

Förlossning (död), kramper, värkar (utan att barnet föds)

Bitning 1845

Biten av djur

Bleksot

Blodbrist

Blodsjuka eller –sot

Dysenteri

Blodslag

Hjärnblödning

Blodsprång, Blodflöde D

Kraftig blödning, olika orsaker till blodets koagulationsförmåga.

Blåsutslag 1845

Vattenros, utslag med blåsor, bältros

Brock B C, Brock-inklämning 1845

Bråck, förträngning i åder

Brottfeber, Brottsjukdom

Epilepsi, feber och kramper

Brännsjuka A B

Feber. Det har sannolikt ofta varit fråga om olika slags infektionssjukdomar, ibland två samverkande, där smittokällan utgjorts av löss, som var vanliga bland allmoge och krigsfolk. Brännsjuka kunde således vara benämning på åtskilliga sjukdomar såsom augustifeber, fläckfeber, fältsjuka, gallfeber, hetsig feber, höstfeber, lantvärnsfeber, nervfeber, rötfeber.

Bröstbränna

Halsbränna, besvär från magsäcken. Kan vara symptom från mage, matstrupe, lungor, luftrör, hjärta behäftade med andra sjukdomar.

Bröstfeber B-D

Lunginflammation

Bröstsjuka A

Tuberkulos

Bröstvatten

Vätska i lungorna

Bukrev, Bukref A-D

Olika slags magåkommor, t ex blindtarmsinflammation, gallsten, magsår

Cerebri

Apoplexia cerebri (medulla spinal) Propp i hjärnan (stroke)

Chroniska lidanden i buken 1845

Kroniska magsjukdomar

Commotion

Hjärnskakning

Convulsioner C D

Kramp, kramper

Colik B-D

Kramper i tarmarna (eg. tjocktarmsbesvär)

Engelska sjukan C D

Rakitis (D-vitaminbrist), barnasjuka, Rissjuka

Fallandesot

Epilepsi

Fluss, Flussfeber

Katarr, Katarrfeber, luftvägsinflammation, influensa

Fläckfeber A B

Feber, tyfus

Franska sjukan

Syfilis

Frossa, Fråssa B-D

Malaria, Köldrysningar, feberrysningar, frossbrytningar

Förbränning 1845

Bränts ihjäl av eld

Gikt, Gickt B-D

Reumatisk sjukdom

Gulsot A-D

Olika typer av lever- och gallvägssjukdomar

Halsfluss B-D

Olika typer av halssjukdomar

Halsröta, halssjuka

Difteri

Hetsig feber/sjukdom A B

Hög febersjukdom, Allvarlig sjukdom

Hjertlidanden 1845

Hjärtproblem, smärta

Huvudsot

Hjärnhinneinflammation

Håll och styng A-D

Lunginflammation, hjärnblödning, infarkt, blodpropp

Häfta

Förstoppning

Höftsjuka 1845

Ofta tubercular, troligen även medfödd

Ihjäl-osning 1845

Död av rökförgiftning

Ihjälsvultne C D

Svultit ihjäl

Jernfeber  

Troligen Hjärnfeber. Inflammation i hjärnan (och hjärnhinnan) men troligen också namn på en form av barnförlamning

Koppor A-D

Smittkoppor

Kolik

Olika typer av smärtor i mage och tarmar

Kräfta B-D

Cancer, likmask

Krossade B-D

Krossad av träd o dyl

Ledvärk A-D

Ledvärk, värk i benen, torrvärk

Lifsjuka

Diarrhé, magsjuka

Likmask B C

Barncancer. Se Barnkräfta.

Lungsot A-D

Lungtuberkulos, Lunginflammation

Magrev, Magref A D

Kolik, magsmärtor

Magsot

Magsjukdom

Maran

Astma

Mjältsjuka

Melankoli

Moderpassion

Psykiska och nervösa symtom hos kvinnor

Nervfeber D

Tyfus, eller nervfeber som sjukdomen förr kallades, nervsymptom orsakas av allvarlig febersjukdom, t ex tyfys och fläcktyfys.

Nässfeber, Nässelfeber B

Nässelfeber. Allergi. Flyktiga hudrodnader, vanligen orsakade av överkänslighet mot vissa födoämnen.

Obstruktion

Förstoppning

Occlusio intestinalis

Invärtes blockering, tarmvred

Okänd barnsjuka A

Användes som dödsorsak då stor del av anledningen till barnadöd var okänd.

Pleuresi

Lunginflammation

Pneumonia

Lunginflammation

Qvinnors blodgång B

Störtblödning hos kvinnor

Rakitis

Engelska sjukan

Ref

Smärta, obehag, vridning, halsbränna, bristning

Rotz 1845

Förekommer sällan hos människor, oftast hos djur

Rus 1845

Berusning

Rödsot A-D

Dysenteri, diarré med blod

Rödmessling 1845

Rubella, mässling

Rötfeber

Kallbrand, Med ”röta” avsågs sjukliga förändringar som sammanhänger med inflammatoriskt sönderfall, varbildning, kallbrand och förruttnelse i kroppens vävnader och vätskor. Rötfeber kallas också febris maligna, synochus putris och typhus. Vanlig i dödsböcker under och kring perioden 1821 – 1830.

Scrophler 1845

Tonsiller, lymfkörteltuberkulos

Sjelfförbränning

Bränt sig själv till döds

Slag A-D

Hjärnblödning eller infarkt. Plötslig medvetslöshet eller död, t ex vid hjärnblödning eller vissa hjärt- och kärlsjukdomar.

Spanska sjukan

Epidemisk influensa

Sparkning

Spark av djur

Stenpassion

Njursten, gallsten

Stickfluss

Astma

Strupsjuka, Strypsjuka B-D

Difteri, Kvävning, Krupp

Stupsjuka

Fallandesjuka, Epilepsi

Stryptvinsot 1845

Struphuvudstuberkulos

Styng

Infarkt, stroke, blodpropp

Stångning 1845

Stångad av djur

Svartsot

Äldre benämning på svår form av gulsot

Tvinnsot

Tuberkulos

Tarmtvinsot 1845

Tuberkulos i tarmsystemet

Trånsjuka B Trånsjuka hos barn C

Depression, vissnande

Tvinsot

Avtynande, försvagning, förtvining

Utsot

Rödsot, diarrhé

Vatten i hjernan hos barn

Vätska i hjärnan s k vattenskalle

Vattusot

Vattensvullnad, ödem, vätskeansamling. Samlingsnamn för många varianter av vattensot såsom t ex hudvattensot, bröstvattensot, bukvattensot, hjärnvattensot m fl.

Ålderdom och bräcklighet A C

Ålderdomssvaghet D

Man dog av ålderdom, vanlig benämning då gamla dog

Publicerat: Lahtibygdens släktforskares medlemstidning, 2005:1:13-19

Källor: Gunnar Lagerkranz, Svenska sjukdomsnamn i gångna tider.

Pesonen, N.: Terveyden puolesta – sairautta vastaan. Terveyden- ja sairaanhoito Suomessa 1800- ja 1900-luvulla. WSOY. Porvoo 1980.

Duodecimin Sanaluettelo Suomen lääkäreille. Kolmas uudistettu painos. Duodecim-seuran toimittama ja kustantama. Helsinki 1909.

Forsius, A.: Epidemioista, väestötapahtumista ja kuolinsyistä. Suku ja tieto 3, Sukututkimuspäivien esitelmiä 1982–1986, Suomen Sukututkimusseuran julkaisuja 40: 81–97, Pieksämäki 1986.

Lagerkrantz, G.: Svenska sjukdomsnamn i gångna tider. 2. upplagan. Eskilstuna 1983. Moniste. (Distribution Stadsarkivet, 631 86 Eskilstuna)

Lönnrot, Elias: Suomalaisen Talonpojan Koti-Lääkäri. Näköispainos Tampere 1981.

Vuorinen, H. S.: Suomalainen tautinimistö ennen bakteriologista vallankumousta. Suomen Lääketieteen Historian Seuran vuosikirja Hippokrates 1999: 33–61.

Vuorinen, H. S.: Tauti(n)en historia. Vastapaino, Tampere. Jyväskylä 2002.

© Mailis Alvarsson 2020