Sjukdomar
Här en lista över vanliga sjukdomar som de benämns i Kyrkböckerna över "Döda och begravna".
Medellivslängden på 1750-talet var i Finland under 40 år. Många av våra anföder blev dock mycket äldre, vissa över 90 år.
På 1750-talet dog vart femte barn före sin första födelsedag. Infektionssjukdomar och inflammation var farliga för de små, men hur spädbarn matades påverkade också. Spädbarnsdödligheten var särskilt hög i områden där, av en eller annan anledning, det inte var vanligt att spädbarn ammades.
Modern måste så snart som möjligt upp för att utföra alla sina sysslor på gården. I södra Österbotten utfodrades barnen, speciellt på bondgårdarna, med komjölk eller välling i stället för bröstmjölk, vilket gavs från ett mjölkhorn gjort för detta ändamål, men för en liten bebis är komjölk och välling för starkt näringsämne, dessutom kan man diskutera renligheten vid användande av horn.
A dödsorsak åren 1749–1773
B dödsorsak åren 1774–1801
C dödsorsak åren 1802–1811
D dödsorsak åren 1812–1877
1845 dödsorsaker 1845 års reformförslag
Andtäppa B C D
|
Astma |
||
Angina pectoris |
Bröstsmärtor |
||
Barnasjuka |
Engelska sjukan |
||
Barnkräfta (likmask eller barnkräfta) B
|
Barncancer; barncanscr är samma som
vattenkräfta-vattenröta,
nekros (noma) i ansiktsvävnader
som ett resultat av inflammation hos ett barn i dåligt skick. |
||
Barnförlamning |
Polio |
||
Barnsbörd,
barnsängfeber A-D 1845 |
Förlossning (död),
barnsängsfeber |
||
Barnsbörd, convulsioner 1845 |
Förlossning (död), kramper, värkar (utan att barnet föds)
|
||
Bitning
1845 |
Biten av djur |
||
Bleksot |
Blodbrist |
||
Blodsjuka eller –sot |
Dysenteri |
||
Blodslag |
Hjärnblödning |
||
Blodsprång, Blodflöde D |
Kraftig blödning, olika orsaker till blodets
koagulationsförmåga. |
||
Blåsutslag
1845 |
Vattenros, utslag med blåsor, bältros |
||
Brock B C |
Bråck, förträngning i åder |
||
Brottfeber, Brottsjukdom |
Epilepsi, feber och kramper |
||
Brännsjuka A B |
Feber. Det har sannolikt ofta varit fråga om olika
slags infektionssjukdomar, ibland två samverkande, där smittokällan
utgjorts av löss, som var vanliga bland allmoge och krigsfolk.
Brännsjuka kunde således vara benämning på åtskilliga sjukdomar
såsom augustifeber, fläckfeber, fältsjuka, gallfeber, hetsig feber,
höstfeber, lantvärnsfeber, nervfeber, rötfeber. |
||
Bröstbränna |
Halsbränna, besvär från magsäcken. Kan vara symptom
från mage, matstrupe, lungor, luftrör, hjärta behäftade med andra
sjukdomar. |
||
Bröstfeber B-D |
Lunginflammation |
||
Bröstsjuka A |
Tuberkulos |
||
Bröstvatten |
Vätska i lungorna |
||
Bukrev, Bukref A-D |
Olika slags magåkommor, t ex blindtarmsinflammation,
gallsten, magsår |
||
Cerebri |
Apoplexia cerebri (medulla spinal) Propp i hjärnan
(stroke) |
||
Chroniska
lidanden i
buken
1845 |
Kroniska magsjukdomar |
||
Commotion
|
Hjärnskakning |
||
Convulsioner C D |
Kramp, kramper |
||
Colik B-D |
Kramper i tarmarna (eg. tjocktarmsbesvär) |
||
Engelska sjukan C D |
Rakitis (D-vitaminbrist), barnasjuka, Rissjuka |
||
Fallandesot |
Epilepsi |
||
Fluss, Flussfeber |
Katarr, Katarrfeber, luftvägsinflammation, influensa |
||
Fläckfeber A B |
Feber, tyfus |
||
Franska sjukan |
Syfilis |
||
Frossa, Fråssa B-D |
Malaria, Köldrysningar, feberrysningar,
frossbrytningar |
||
Förbränning
1845 |
Bränts ihjäl av eld |
||
Gikt, Gickt B-D |
Reumatisk sjukdom |
||
Gulsot A-D |
Olika typer av lever- och gallvägssjukdomar |
||
Halsfluss B-D |
Olika typer av halssjukdomar |
||
Halsröta, halssjuka |
Difteri |
||
Hetsig feber/sjukdom A B |
Hög febersjukdom, Allvarlig sjukdom |
||
Hjertlidanden
1845 |
Hjärtproblem, smärta |
||
Huvudsot |
Hjärnhinneinflammation |
||
Håll och styng A-D |
Lunginflammation,
hjärnblödning, infarkt, blodpropp |
||
Häfta |
Förstoppning |
||
Höftsjuka
1845 |
Ofta tubercular, troligen även medfödd |
||
Ihjäl-osning
1845 |
Död av rökförgiftning |
||
Ihjälsvultne C D |
Svultit ihjäl |
||
|
Troligen Hjärnfeber. Inflammation i
hjärnan (och hjärnhinnan) men troligen också namn på en form av
barnförlamning |
||
Koppor A-D |
Smittkoppor |
||
Kolik |
Olika typer av smärtor i mage och tarmar |
||
Kräfta B-D |
Cancer, likmask |
||
Krossade B-D |
Krossad av träd o dyl |
||
Ledvärk A-D |
Ledvärk, värk i benen, torrvärk |
||
Lifsjuka |
Diarrhé, magsjuka |
||
Likmask B C |
Barncancer. Se Barnkräfta. |
||
Lungsot A-D |
Lungtuberkulos, Lunginflammation |
||
Magrev, Magref A D |
Kolik, magsmärtor |
||
Magsot |
Magsjukdom |
||
Maran |
Astma |
||
Mjältsjuka |
Melankoli |
||
Moderpassion |
Psykiska och nervösa symtom hos kvinnor |
||
Nervfeber D |
Tyfus, eller nervfeber som sjukdomen förr kallades,
nervsymptom orsakas av allvarlig febersjukdom, t ex tyfys och
fläcktyfys. |
||
Nässfeber, Nässelfeber B |
Nässelfeber. Allergi. Flyktiga hudrodnader, vanligen
orsakade av överkänslighet mot vissa födoämnen. |
||
Obstruktion |
Förstoppning |
||
Occlusio
intestinalis |
Invärtes
blockering, tarmvred |
||
Okänd barnsjuka A |
Användes som
dödsorsak då stor del av anledningen till barnadöd var okänd. |
||
Pleuresi |
Lunginflammation |
||
Pneumonia |
Lunginflammation |
||
Qvinnors blodgång B |
Störtblödning hos kvinnor |
||
Rakitis |
Engelska sjukan |
||
Ref |
Smärta, obehag, vridning, halsbränna, bristning |
||
Rotz 1845 |
Förekommer sällan hos människor, oftast hos djur |
||
Rus 1845 |
Berusning |
||
Rödsot A-D |
Dysenteri |
||
Rödmessling 1845 |
Rubella, mässling |
||
Rötfeber |
Kallbrand, Med ”röta” avsågs sjukliga förändringar
som sammanhänger med inflammatoriskt sönderfall, varbildning,
kallbrand och förruttnelse i kroppens vävnader och vätskor. Rötfeber
kallas också febris maligna, synochus putris och typhus. Vanlig i
dödsböcker under och kring perioden 1821 – 1830. |
||
Scrophler 1845 |
Tonsiller, lymfkörteltuberkulos |
||
Sjelfförbränning |
Bränt sig
själv till döds |
||
Slag A-D |
Hjärnblödning eller infarkt. Plötslig medvetslöshet
eller död, t ex vid hjärnblödning eller vissa hjärt- och
kärlsjukdomar. |
||
Spanska sjukan |
Epidemisk influensa |
||
Sparkning |
Spark av djur |
||
Stenpassion |
Njursten, gallsten |
||
Stickfluss |
Astma |
||
Strupsjuka, Strypsjuka B-D |
Difteri, Kvävning, Krupp |
||
Stupsjuka |
Fallandesjuka, Epilepsi |
||
Stryptvinsot 1845 |
Struphuvudstuberkulos |
||
Styng |
Infarkt, stroke, blodpropp |
||
Stångning 1845 |
Stångad av djur |
||
Svartsot |
Äldre benämning på svår form av gulsot |
||
Tvinnsot |
Tuberkulos |
||
Tarmtvinsot 1845 |
Tuberkulos i tarmsystemet |
||
Trånsjuka B Trånsjuka hos barn C |
Depression, vissnande |
||
Tvinsot |
Avtynande, försvagning, förtvining |
||
Utsot |
Rödsot, diarrhé |
||
Vatten i hjernan hos barn |
Vätska i hjärnan s k vattenskalle |
||
Vattusot |
Vattensvullnad, ödem, vätskeansamling. Samlingsnamn
för många varianter av vattensot såsom t ex hudvattensot,
bröstvattensot, bukvattensot, hjärnvattensot m fl. |
||
Ålderdom och bräcklighet A C
Ålderdomssvaghet D |
Man dog av ålderdom, vanlig benämning då gamla dog |
Publicerat: Lahtibygdens
släktforskares medlemstidning, 2005:1:13-19
Källor:
Gunnar Lagerkranz, Svenska sjukdomsnamn i gångna tider.
Duodecimin Sanaluettelo Suomen lääkäreille. Kolmas uudistettu painos.
Duodecim-seuran toimittama ja kustantama. Helsinki 1909.
Forsius, A.: Epidemioista, väestötapahtumista ja kuolinsyistä. Suku ja tieto
3, Sukututkimuspäivien esitelmiä 1982–1986, Suomen Sukututkimusseuran
julkaisuja 40: 81–97, Pieksämäki 1986.
Lagerkrantz,
G.: Svenska sjukdomsnamn i gångna tider. 2. upplagan. Eskilstuna 1983.
Moniste. (Distribution Stadsarkivet, 631 86
Eskilstuna)
Lönnrot, Elias: Suomalaisen Talonpojan Koti-Lääkäri.
Näköispainos Tampere 1981.
Vuorinen, H. S.: Suomalainen tautinimistö ennen bakteriologista
vallankumousta. Suomen Lääketieteen Historian Seuran vuosikirja
Hippokrates 1999: 33–61.
Vuorinen, H. S.: Tauti(n)en historia. Vastapaino, Tampere. Jyväskylä 2002.
©
Mailis Alvarsson 2020