Ordlista

Adj., Adjunct

Hjälppräst

an

svärmor

app.

svärfar

Arvovuoden saarnaaja

Hederspredikant – dagen för utnämning av permanent präster var 1 maj. Om prästen dog efter det, fick änkan prästens lönekrav som stöd för sig själv och familjen fram till nästa majdag. Dessutom beviljades normalt ett ”nådeår” för att säkerställa familjens försörjning, under vilken änkan och hennes familj fick ytterligare ett års lönekrav. Men dödsboet var skyldig att anställa en präst för denna tid, en hederspredikant. Han fick naturligtvis bara en liten del av sin lön, löneklyftan var stor vid den tiden. Ibland ifte sig en predikant av nådeåret, eller någon annan präst, med änkan eller en dotter och fortsatte därmed att säkra familjens ekonomiska försörjning. Ofta var församlingen, för enkelhets skull och framförallt av ekonomiska skäl, intresserad av att välja en sådan präst.

B:de dotter

bondedotter

B:te, bemälte:

tidigare omtalade, ovannämnda

Bkst.

backstusittare

Bleckslagare

Plåtslagare.

Bolagsman, BLM.

samodlare – överenskommelse: Då man inte fick dela marken, och bonden inte fick ta ut skatt från någon, hittade man ett kryphål: I 1883 års ordbok för Lag- och Tjänstespråk bestäms: Bolag = leva tillsammans, Sambo = gemensamt bo. Bolagsmännen hade inte alltid arvsrätt, de var svärsöner eller andra släktingar som på gården bildade en storfamilj. Det här systemet krävde inte något beslut från myndighet, prästen var nog den enda som i kyrkböckerna gjorde någon notering om familjeförhållandet till gården.

Borealis

användes på högskolor om grundfinländare, dvs de från egentliga Finland.

Brud i full skrud

Betyder att bruden har rätt att bära brudkrona. I Österbotten var en ”hemlig” krona inuti brudkronan ännu viktigare, till den var bruden berättigad om hon var jungrfu/oskuld vid vigseln.

Brud utan skrud

Betyder troligen att det inte är något tvivel om att hon inte är jungru, graviditeten syns alltså redan.

I Maija-Liisa Heikunmäkis bok ”Finska bröllopsseder” framgår, att skrud (krona eller annan prydnad) var tillåten endast för brud som var jungfru/oskuld. Detta är bestämt redan i 1686 års kyrkolag, och felaktigt bruk av krona kunde bötfällas. ”Brud i full skrud” var alltså en orörd och aktningsvärd brud emedan ”utan skrud” säger berättar att bruden sannolikt var gravid.

BrB, BB

dombok, brottmålsbok

Cap., Capellan

Präst, Comminister, kan även gälla Hjälppräst.

Circ, circa

omkring, nära, cirka

Dejan

Kvinna som föder utomäktenskapligt, s k oäkta, barn. Ordet betydde för 200 år sedan ”mjölkande”. Om barnet trots misstanke inte hittades och kvinnan nekade till att ha fött ett barn, kunde domaren beordra några fruar att undersöka om den misstänkte gav mjölk. Om det bekräftades att bröstmjölk fanns var saken klar, då fick kvinnan titeln ”deja”.

Dej. (dejecta)

utesluten från församlingens aktiviteter”, t ex nattvarden.

Dieken, Djäknen

Djäkne.betyder lärling och studerande.

dhl

dahler

D.r 5 Öre 8

begravningskostnad inkl allt = 5 Daler och 8 öre

E, Eno

morbror, farbror

Elatusmies

Sytningsman, pensionär. Då fadern lämnat över gården till, oftast äldsta sonen, hade man ett födorådsavtal som berättigar till boende och omvårdnad. I Sverige sägs ofta att föräldrarna bor ”på undantaget”.

Em., Emäntä

Husfru, Värdinna

E. Enk, Ä, Änck.

änka, änkling

Ergotismi

Kornförgiftning. Som dödsorsak angavs ofta kramp. På 1800-talet upptäckte man att de svartnade kortn (på finska torajyvä), som ibland uppstår i råg, innehåller ett gift som orsakar kramper och spasmer. Giftet drar ihop blodkärlen, och man kan ju bara föreställa sig vad det orsakade då man använde dessa i bakningen. ”Tora”-rikliga år fick kvinnorna mycket missfall, senare har man på kemisk väg kunnat tillverka detta gift. Samma gift ingår idag i medicin som används vid igångsättning av förlossning.

Fattighjon, Kyrkofattig

Ruotuköyhä/Ruotuvaivainen/Kirkonköyhä.

på 1700- och 1800-talet då det var nödår, blev dessa ett samhällsansvar, hemmansägarna tog efter förmåga ansvar för de fattigas försörjning. En summa skulle också lämnas till fattigkassan vid begravningar och bröllop.

Frälse hemman

hus eller gård som är skattebefriad

Förmedlad

Befriad från skatteskulder eller fördröjd skatteskult förlåtits

F.s.v.

IsFadern säges vara ....

g, G:

gift

ging.f., g.f.

Gingerfattig

Gregoriansk kalender

sekä vanhan että uuden luvun mukainen päivämäärä. Ilmoitetussa kuoliniässä ym. tämä saattaa olla otettu huomioon, ts. se voi selittää 11 päivän eron suoraan kirjoihin merkityistä päivämääristä laskettuun ikään.

Det s.k. nya kapitlet flyttades till Sverige-Finland 1753, då efter 17 februari flyttades man till den 1 mars. Bosved-kalendern visar datumet enligt både det gamla och det nya kapitlet. I den deklarerade dödsåldern etc kan det ha tagits i beaktande, dvs det kan förklara skillnaden på 11 dagar på åldern i böckerna.

Gårdsqw

En ovanlig benämning men motsvarar troligtvis benämningen för gårdskarl, på gården boende man som ofta var släkt med husfolket, de hade inga bestämda arbetsuppgifter, lön eller befattning. Deras liv var inte alltid så lätt, de arbetade för uppehälle, mat och kläder.

Gärdehö

skattehö

HFL

Husförhörslängd

Svärdöttrar i husförhörslängden – uppgifterna i husförhörslängden skrevs ned i kronologisk ordning. Om det i huset fanns flera söner och den äldsta tog hem en svärdotter skrevs svärdottern in efter den ogifte yngste sonen.

Herastuomari

Häradsdomare

hoilakka

gänglig

Hr.

Herr. Vanligtvis tilltalades prästen och ibland även student som studerar till präst, för Herr. Herr tillämpades på 1700-talet för borgare och präster. På 1600-talet främst präster.

Huusmanni, husman

självständig arbetare som bodde hos bonden på dennes gård

Häfd, Hävd

Eg. innehavande, i äldre lagterminologi lägersmål, samlag (därav det även i nuv. lagterminologi förekommande verbet hävda)". I böckerna öer vigda kan ha noterats "Des häfd. fästeqv.", "vigd vid sin lägrade kvinna".

Häradsdomare

Person som Häradshövdingen tillsatte för att i sitt ställe praktisera som domare, lagläsare. Kan vara en titel man gav till en länge sittande nämndeman. Se även Finlands häradshövdingar 1680-1713. Walter von Koskull. Genos 20 (1949), s. 3-11 (på nätet)

Hästhemman

Skulle hålla soldat med häst och rustning.

Hökare

Äldre benämning på detaljhandlare (i synnerhet i livsmedel), vilken förestod ett hökeri, hökarbod). Gårdsfaruhandlare, forbönder.

i

vaccination

i kfst

I kyrkofarstun

imperaattori

tsaren

infra

nere, nedtill, under, efter, senare

Itt

Självständig

Jordagumma, -mor

Barnmorska

Jägar:n, Jägar

Jägare (soldatbenämning), jägare

k.

Smittkoppor

kapprock (kaprokki)

En vid överrock, med två eller flera kragar varac en ståkrage som går över axlarba till midjan.

kasv.

Odlad

Kesti

Backstugusittare. Gamla män och kvinnor som levde i tryggheten kring stugor och gårdar.

Kornförgiftning

Som dödsorsak angavs ofta kramp. På 1800-talet upptäckte man att de svartnade korn (torajyvä på finska), som ibland uppstår i råg, innehåller ett gift som orsakar kramper och spasmer. Giftet drar ihop blodkärlen, och man kan ju bara föreställa sig vad det orsakade då man använde dessa i bakningen. ”Tora”-rikliga år fick kvinnorna mycket missfall, senare har man på kemisk väg kunnat tillverka detta gift, som finns i ”tora”. Samma gift ingår idag i medicin som används vid igång-sättning av förlossning.

kt

kyrkotagen, kyrktagen

Kronohemman

Ett hemman som ägdes av kronan. Mer precist, sådan kronojord som brukades av enskild person med åborätt. Innehavaren av ett sådant hemman, kronobonden, var att betrakta som brukare av detsamma. Honom ålåg således nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landbo.

Kuudennusmies

Sexman, namnet kommer av att de oftast var sex personer och från olika håll i församlinge, nämns första gången i Vetil sakböcker år 1690. De hörde liksom kyrkovärden till kyrkorådet, de valdes från 1700-talet och framåt på Gingermöten och tidigare kanske på kyrkomöten. Då gingermöten blev vanligare utökades även sexmännen. Kyrkorådet vakade över församlingsbornas liv och sexmännens uppgift var att anmäla brott mot ordningen till prästen och kyrkorådet. Sexmännen drevs med men samtidigt värderade man dessa och speciellt vid äldre ålder kalladese de för tjänstemän.

kv.

Kirkonvaivanen/Kyrkofattig

Kyrkf. ,kfatt

Kyrkfattig, fattig som kyrkan bekostade

Kyl. lopp./loppul.

Byslut, där finns folk som inte noterats i samband med gårdarna. I senare kyrkböcker har man för dessa gjort notering ”0” motsvarande ”jordlös, byinnevånare som saknar egen mark, självständig”

L, lapsi

barn

Lampuoti

Självständig, person som hyr land, stuga.

Lijfdrag, lifdrabant

Livvakt, drabant, de adligas livvakt som även utförde civilarveten. Gustav II Adolf formade livvaktsstyrka av ryttar- och fotfolk.

Läskunnighet, markering i HFL

svag  ´/    hjälplig  y   tydlig   X

Läksiäinen

Inhyses, självständig, kan även vara en yngre broder som inte har rätt till huset/gården. Ordet Läksiäinen används främst i östra delarna av Finland.

Lille tienden

Troligen samma som ”tionde” som man i gamla tider betalade till kyrkan i skatt.

Lägrad

Lägrad eller blivit tagen för hor.

m

man

Mantal

antal män på gården eller besuttna bönder, grund för skatten. Beteckning för jordegendomens storlek.

Mantalslängd

Personregister.

med cerim

begravnigssätt, personer har begravts "med cerimonie" eller "utan cerimonie"

m. skolg.

med skolgång, skolgången

Mr., Muonarenki

dräng som lön fick mat och husrum

muldp.

Jordepenning

Myndighetsålder

män: före 1721 15 år, 1721-1969 21 år, 1970-1973 20 år, fr 1974 18 år. Gift kvinna blev inte myndig förrän 1921.

Naulamestari

spiksmed, spiksmidesmästare

Näs, nässkatt

Gammal benämning på ett slags allmän skatt, möjligen 1 öre per hushåll. Allmänningsöret erlades "för varje näsa" (nässkatt) som offergåva och kungsskatt.

Nödd, Nöddöpt

Döpt av någon annan än präst

n, N:, Naim.

gift

O.p., oppilainen

skolbarn

ot.s, otida sängelag

otida sängelag, barn har tydligt fått sin börjab före giftemålet

oä

oäkta (född utom äktenskap)

p., puoli, pieni

Halv, liten

P.

piga

Peltru

Bjällra. Rund, ihålig med korsade ljudhål med en kula inuti som skallra.

Pelttari

Bältare, sadelmakare, bältmakare.

Pikommi

Straff från Ryska maktens militära förhållanden, bestraffning, löpning

Pitäjäkirjuri

Sockenskrivare

Professio

Profession, yrke

Profossi

Piskare, avrättare, krigspolis

Procuratoren

revisor, auktoriserad. Prokurator på 1600-talet är annat än till exempel på 1800-talet. Ursprungligen var åklagaren en förvaltare, eller "fogdman", senare en brottsbekämpande officer, i en position som liknar den nuvarande kanslern för rättvisa.

Puolikko

Dragmått, halv tunna. Mått för flytande medel ca 62,8 liter, men sädesmått ca 82.5 lier.

Pn

Qp Zv, Zvp, Zop

Qvinnoperson

R, renki

dräng

Rakuuna

drag, dragon

rect., rector

ledare för ett gymnasium, rektor

Risare

Spöman

RK, Rippikirja

Husförhörslängd

Ruotuköyhä Ruotuvaivainen Kirkonköyhä

Fattighjon, Kyrkofattig.

Rupuli, Kulkurupuli, Istutusrupuli

Smittkoppor. Kulkurupuli=man har fått smittan av andra. Istutusrupuli=planterad smitta genom vaccinering. I början tog man vaccin från en smittad person och denna metod var mycket farlig

Rustholli, Rusthåll

skattebemyndigad plats där ägaren fått skattelättnad mot att han till armén tillhandahåller en ryttare med häst. Inrättandet av permanenta rusthållargårdar är relaterat till den omorganisation som inleddes av Karl XI.

Rök, röker

Hus eg. bebott hus – det kom rök från skorstenen då huset var bebott. Huset beskattades efter hur många skorstenar (röker) huset hade.

Sahl. S:

Salig

Sacell., Cap.

Präst, Comminister, kan även gälla Hjälppräst.

s:n

son

Saltp.s:n, Salp.sj.

Salpetersjudare. Yrket var tidigare viktigt för tillverkning av krut, råvaran till salpeter samlades på våren från lagårdarnas väggar efter att man mockat ut

Samsyskon

Syskon med samma far och mor.

Sexman

Rådman, formade tillsammans med prästen ett kyrkoråd som fungerade som församlingens disciplinråd. Kyrkorådet beslutade om kyrkliga straff för förävarna av kyskhet och andliga brott, inklusive böter, spöstraff, skambänkar och skampåle. Kyrkliga straff utöver domstolar. I en större by kanske det fanns tolv rådmän vilka då benämndes Tolvman. De valdes från 1700-talet och framåt på Gingermöten och tidigare kanske på kyrkomöten. Då gingermöten blev vanligare utökades även sexmännen. Kyrkorådet vakade över församlingsbornas liv och sexmännens uppgift var att anmäla brott mot ordningen till prästen och kyrkorådet. Sexmännen drevs med men samtidigt värderade man dessa och speciellt vid äldre ålder kalladese de för tjänstemän.

Simisetti, simpsetti

Löskrage, som bars under t ex kavaj.

Skallfogde

Jägare, som på godsen anordnade varg- och rävjakter samt björnjakt

Skattehemman

Hemman som betalade räntor till kronan, eller den jord för vilken bönderna betalade grundskatt. Redan under tidig medeltid skattebelade kronan den jord som bönderna odlat upp och vilken de betraktade som sin egendom. Jordbruksfastigheterna på denna jord kallades skattehemman.

Skatteköpt

Arvsköpt

Skrindland

Samma typ av ord som ”tunnland”

Slottskn.

Slottsknekt, soldat, oftast fotfolk, slottsherrens väpnade tjänare

sm.mäst

smedmästare

s:n

socken

Sot., sotamies

soldat

Specie

Metallpeng, slant, skilling.

Spögubbe

Person som i kyrkan väckte sovande församlingsmedlemmar

Stabs

stab, stabschef

Statare

Person som arbetade på en gård och i lön delvis fick t ex säd, mjölk.

Stora ofreden

Benämner i Finlands historia tiden från Stora nordiska krigets utbrott 1700 till freden i Nystad 1721. I trängre bemärkelse begagnas uttrycket för den ryska ockupationen av landet 1713-1721.

Efter den ryska segern vid Poltava 1709 intogs de finska städerna Viborg och Kexholm 1710 av ryssarna vilket öppnade vägen för fortsatt expansion in i Finland. Tsar Peter landsteg i Helsingfors 1713, och de ryska trupperna hade under det följande året tagit kontroll över hela landet. Den gamla förvaltningen slutade att fungera och ett rent militärvälde blev rådande. En stor del av landets befolkning flydde ur landet. Vid freden 1721 utrymdes landet av ryssarna, med undantag av södra och sydöstra Karelen med Viborg, Kexholm och Sordavala, vilka områden avträddes till Ryssland. Efter freden ökade befolkningen åter snabbt i antal. Skolorna och administrationen återupprättades och man fick betydande skattelättnader.

Stut

tjurkalv

Syyt, Sytningsman

Sytningsman, pensionär, Den som överförde gården till sin son eller någon annan hade förbehållit sig rätten till bostad och vård genom ett avtal.

Säteri

I allmänhet stamgods i en adelssläkts godsinnehav. Säteri med dess rå- och rörshemman var befriad från skatt, s k ypperligt frälse. Adelns ensamrätt till innehav av säterier upphörde 1810.

Sätesfrihet

i kraft av adelns privilegier befriad från allmänna skatter

T.i, talonisäntä

husbonde

Testim., Terstimonium

vittnesutsaga; vitsord, intyg

Til., Tilattu

beställt

Torajyvämyrkytys

Kornförgiftning

Töll.

torpare

u.b.

utan betyg

upl.

upplöst, fått syndernas förlåtelse, prästen har hunnit till dödsbädden

v., varjellus

beskydd

Vo., vaimo

hustru

v.i

lömskaläge

v.r.

veckodräng

Vapaavuosi (Vero)

Krononybyggare kunde få skattefrihet, helt eller delvis, vanligtvis 15-20 år och i särskilda fall upp till 50 år och för personliga skatter 10 år. Enligt 1892 års direktiv kunde nybyggare ännu beviljas 15-20 friår och i särskilda fall upp till 40 år.

Historiskt har Finlands bosättningar i stor utsträckning varit beroende av lagstiftning från Sverige. Nya direktiv kom sällan. En av dessa var kejsarens brev av 5.9.1817 angående nybyggarnss friår som gällde godkännande av friår för mer än 20 års tid och mer kontroll. Jordägarna beordrades att i treårsperioder rapportera till senaten om friåren. Huset kunde också köpas som arv under de fria åren före 1892, men efter det kunde arvsköp inte ske under de fria åren eller då huset var obebyggt och marken ej uppodlat.

Warwari, warwali

Svarvare. I Rantasalmi tillverkade man förr gevärspipor och svarvade kolvar till gevär. 1889 bodde enbart i Jumikkala, Rantasalo, 15 pipsvarvare, deras årstillverkning var 48.000 pipskaft och kolvar.

Välskäri

Barberare, läkekunnig person som praktiserat kirurgi. För att övervaka deras verksamhet inrättades 1571 i Sverige ett yrke med relevanta privilegier. Yrkets viktigaste uppgift var att utbilda medicinsk personal särskilt för militära behov.

Yhtiömies

Bolagsman