Ansedel Örjan @ Karlsson Skanke
Ca 1400 – 1470/74
Riddade, Hövding över Jämtland, Slottslov
Stockholms slott
Född omkring 1400 i Hov, Hackås (Z) [1] .
Död mellan 1470-08-11 och 1474 i Hov, Hackås (Z) [2] .
|
Örjan @ Karlsson Skanke |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Levnadsbeskrivning
Första gången Örjan
dyker upp i urkunderna är 30 april 1438 då mamma Radgerd, Örjan och hans bröder
säljer godset Hegled i Sunne (Z) till prosten herr Ilian (DN
III:742). Brevet i sin helhet presenteras på mamma Radgerds
sida.
Det finns dock ett
brev med datum 1435 där Örjan och hans bröder skulle ha löst sin syster Christines
systerdel i Hov (DN XIV:48), MEN detta brev har senare förklarats oäkta!
Bevisen på att brevet är oäkta har N. Ahnlund skrivit om i Personhistorisk
tidskrift 1946, sid 1 ff.
På hösten 1438 (13
november) kungör fyra rådmän i Trondheim att Örjan och hans bror Olof har har
skiftat arvslotter med deras bror Erik, så att Örjan och Olof avstått allt i
Västerhus på Frösön och Erik har avstått allt i Hov i Hackås, SDHK-nr: 23099:
Här i avskrift från
JHD I:228 (även tryckt i DN
III:747):
”Allom theim godhom mannom som thetta bref
see æller høra helsom
wi jwthe knutsson odh jonsson olaf biørnsson
och olaf teiste raadmen
j trondeim kerlegha medh gudhi kunnukt
gørande at wi warom ther j
hia hørdom och saaghom aa handarbandh
beskedherligha manna ÿrien
karlsson och olaf karlsson aa eino halfuo och
erik karlsson brodhers
theira aa adhre halfuo ath forskrifne brødher
yrien och olaf wnthe
medh fullo jaorde och samtykt fornemdom
brodher sinom erik karisson
swa mykith som the aatthe j westerhusom j
jemtalandh medh
luthum och lunnondom som till hafua lighat
fra forno och nyio engo
wndan tekno fra sik och theires erwingia och
wnder honom och hans
erwingia j swa matto ath førsagder eriker
skall afskipther wara af hofue
och allo thi godze ther till ligger som
optnemder brødher oskipt sina
mellom hafua af theires fædhræne Till
sannindh her wm hengde wi
waar jncigle fore ihetta bref er giort war j
trondeim Anno domini
Mcdxxxviij jn octauis sancti martinj.”
Mellan 1438 och 1449
hittar jag honom endast som vittne i olika köpebrev, men sedan verkar det hända
saker:
-
I ett brev från 10 september 1449 i
Härjedalen kallas Örjan ”wælbørdugh man ørian karllson høwitzman offuer
hæriadall” (JHD I:289).
-
I ett brev från 9 november 1449 i
Hälsingland, där han oclså ombeds att signera, så kallas han ”wælborinman Ørian
Karlson” (DN
VI:530).
-
Två och en halv månader senare 29 januari
1450 var han närvarande vid Hackås ting och omnämns nu som ”herre Ørian
Karlson” (DN
XIV:81).
-
1452 kallas han Riddare och Hövitsman i
Jämtland och Härjedalen (JHD II:13)
Det som hände var att
Kristoffer av Bayern, som var kung över Sverige, Norge och Danmark dog 6
januari 1448. Karl Knutsson Bonde som tidigasre
varit Riksdrots i Sverige hade under Kristoffers regeringstid befunnit sig i
Finland. När han fick vetskap om Kristoffers död begav han sig till Sverige och
när det var kungaval den 20 juni 1448 blev Karl vald till Sveriges kung. Karl
hade också ambitionen att bli vald till Norges kung, men det hade också
Christian I som nu var kung i Danmark. På försommaren 1449 valde en grupp
stormän i Oslo Christian till kung av Norge, men då det fanns många som ville
ha en svensk kung så blev Karl erbjuden kronan av Frostetinget den 17 juni
1449. Så här skriver Karlskrönikan 7957-7964 om detta erbjudande:
”J then somaren fik konung karl breffue
som almogen j norge
hanom tilscreffue
at wille han til them koma
the vnfa hanum mz ära oc soma
the wille hanom alle
gaa a hender
oc hyllan til konung alle j sendher
han swarade them ater tolke lunde
komma til them thz raskast han kunde”
Den 29 september 1449
drog Karl Knutsson med 500 ryttare mot Norge (Karlskrönikan 7969-7974). De kom
fram till Trondheim den 14 november (Karlskrönikan 8005-8010) och möttes där av
ärkebiskopen som sedan krönte Karl till kung av Norge den 20 november
(Karlskrönikan 8047-8060):
”Torsdagen for katerine sa redho är
Archebiscopen aff trondem crönte honom tär
biscopen aff hamar hiölt mz pa
prelata oc klerke giorde oc saa
han vigdes tha oc hylladis tär
rät som norigis konung bör
xv riddare han ther slog
ther effter ater til suerige drog
oc satte thom höfdinge nordmän”
I samband med
kröningen blev 15 personer slagna till Riddare och han tillsatte också nya
Hövdingar/Hövitsmän. Örjan Karlsson måste ha varit en av dem som blev blev
Riddare, kanske var det också här han blef Hövding/Hövitsman över Jämtland. På
kröningsdagen 20 november skriver Karl Knutsson ett brev och stadfäster
tidigare kungars rättigheter och privilegier för Norges invånare (DN
VI:531). Den 24 november är han fortfarande kvar i Nidaros/Trondheim och
skriver nu ett skyddsbrev till ”Prælater, Gods og Tjenere” och stadfäster alla
äldre privilegier och friheter som de tidigare haft (DN
V:762). Därefter lämnar kung Karl Trondheim och tågar genom Jämtland
(Karlskrönikan 8115-8118):
”Siden drog konungen genom jempteland
almogen gik honom gerna til hand
genom helsingia oc gestringia han faar
xij daga for jwl i stocholm waar”
Återfärden från
Trondheim påbörjades den 24 november så det är troligt att Karl Knutsson
stannade till i Hackås hos den nyblivne Riddaren och troligen Hövdingen av
Jämtland, innan han fortsatte och var åter i Stockholm omkring 12 december.
Kung Christian och
stormännen i Oslo accepterade dock inte Karl Knutsson som Norges kung och efter
en del påtryckningar så gick kung Karl med på att avsäga sig den norska kronan.
Den 10 juni 1449 skriver han i ett brev till Christian och riksrådet och
stadsfäster att han avstår Norge och inte motsätter sig att Christian väljs
till kung (DN
3:810).
Trots detta brev
verkar Kung Karl inte ha gett upp tankarna på att återta Norge. Under
hösten/vintern 1452 får Örjan ”order” om att göra ett nytt angrepp mot
Trondheim och då togs två fångar med tillbaka till Sverige. Historien finns
beskriven utifrån Christians synpunkt den 1 Juni 1453 i Diplomatarium_Christierni_primi,
brev 44, sid 52 och finns också tryckt i DN
VIII:349. Här ett utdrag efter att de beskrivit händelsen med Kung Karls
kröning 1449 i Trondheim:
”Thet Jyrian Karlsson meth hans
selskap
oc medhhielpere suikeligh j en feligh fridh kom her jn j fiordh oc
grep mesther Oleff oc her Henrich Jensson ridder som vare høuitzmen
vare vppa var nadig herre kungens vegna oc giorde vor nadigh
herre kunghen almughen oc riket stoor vbodeligh skada forfongh ..
... Oc tha var nadigh herre ku(n)gens
tromen raad oc tienere her Oleff Nielssson oc her Pædher Nielsson komo
hiit tiil Trondheim tha rymdhe forde Jyrian Karlsson oc torde aldre
komme jgen før en nw effther pasca sidhan thet var j en feligh dagh
oc fridh som han haffuer altiid førre giort oc sagde sigh at haffua breff
aff konungh Karl ath han hadhe honum thet befallet”
Enligt brevet så
återvände Örjan till Norge efter påsken 1453 och då skickades Norges rikets råd
till Trondheim och då flydde han igen skriver de:
”... rikens raadh hiit kom tiil Trondheim tha
flyde forde Jyrian Karlsson forsmædeligh hædhan til
skow oc mark meth hans selskap.”
Den 28 januari 1453 skriver
kung Karl ett brev till kung Christian om ett kommande stillestånd mellan
Sverige och Danmark/Norge den 1 maj 1453. Men eftersom Örjan redan är på väg
till Trondheim så kan det vara svårt att nå honom om övrenskommelsen om
stillestånd. Kung Karl skriver då om Örjan mot förmodan skulle ta sig till
Norge så ska de snaraste meddela honom om stilleståndet (Sveries Traktater
III:1, nr 492a, sid 247):
”Oc skolo wy forwarat meth budh oc breff in i
Norige nordan
fiældz ynnan annan sondag i fasto, som kallas
dominica
Reminiscere*, at thenne forscrefne fridh skal
obrotlige hollas
til forscrefna dagh, om herre 0rian Karlsson
findz her forynnan
i Jemptelandh, Häriedaal eller Trondelagen. Ær
thet
oc sa, at fornæmpde herre 0rian Karlson är
fremermer in i
Norige dragheen, antigen til land eller vatn,
tha wilia wy
lata thet forwara ofirtofrat vtan argt, thet aller raskeste wy
kunna.”
Den 31 maj 1453
skriver ett antal riddare att de går i borgen för frisläppande av den fångne
Henrich Jensson mot 800 rhenska gyllen. (DN
16:176, SDHK-nr:
26266).
Åren efter 1453 ser
det ut som Jämtland mest lyder under Sverige och Kung Karl Knutsson. Var Örjan
befinner sig under dessa år är osäkert, men troligen är han mesta tiden i
Stockholm då han inte förekommer i några lokala brev under denna tid. I Svea
och Götha Höfdinga-Minne från 1745 finns Örjan noterad som del i Kung Karls
Råd och ”Förlåfware” (Slottslov?) år 1457:
Däremot att han levde
1498 stämmer INTE, han var död senast 1474.
För Kung Karl var 1457
ett ”ödesår”. Ärkebiskopen Jöns Bengtsson hade lierat sig med kung Christian av
Danmark/Norge och i februari omringade ärkebiskopens här Stockholm. Kung Karl
samlade så mycket pengar han kom över och flydde med några skepp till Danzig
natten mellan 23:e och 24:e februari. Befälet över Stockholm och slottet
överlät han till riksrådet Arent Bengtsson och riddaren
Orjan Karlsson. Dagen efter meddelade Örjan borgligheten om Kung Karls avresa
och uppmanade dem om trohet då Kung Karl snart skulle återkomma med
förstärkning. Men istället blev Örjan tillfångatagen och satt i ett av tornen
på stadsmurarna, enligt ”Bidrag
till Skandinaviens Historia, del 3”, sid XCViiX.
Det skulle dröja over 7 år innan Karl Knutsson skulle komma tillbaka.
När Örjan frisläpptes
ur fångenskapet/häktet är oklart, men han var i alla fall fri i början av 1463 då
ärkebiskopen Jöns Bengtsson spred ryktet om
att Karl Knutsson var på väg tillbaka till Sverige. Det gjorde kung
Christian orolig och ärkebiskopens män började leta upp och fängsla Karl’s
närmaste anhängare i Sverige, däribland Orjan Karlsson. Så hör beskrivs
hänelsen i Karls/Sturekrönikan 689-698:
”tha leeth Konungh Christiern gripa
äpterbyscops tall
swa manga han hadhe misztänkthe i waal
doctor rytingh konungh
Karls canceläre war,
ther sine troheet med ährom baar,
her niels pädersson gramso och flere,
ok manga andra mere
her Ørian Karlson then sköna man,
för thy erchebyscopin räddes för han,
the letho them alla
pyna,
ok sadhe thz the drogho alla eena lyna”
Och så här skrev Karl
Knutsson i sin försvarsskrift den 13 april 1463 i Danzig, tryckt i ”Bidrag till Skandinaviens Historia, del 3”,
sid 88-97:
Först i augusti 1464
kommer Karl Knutsson tillbaka till Sverige. Om Örjan är kvar i Stockholm är oklart
eller om han möjligen är på sin hustru Margareta Jönsdotters gård i Sätuna (C).
Kung Karl blev dock
inte långvarig som kung. Redan i slutet av januari 1465 abdikerarde han. MEN,
skam den som ger sig; den 12 november 1467 tågar Karl in i Stockholm nu åter
som kung. Han förblir kung tills han dör 15 maj 1470.
Trots att Karl
Knutsson varit borta från makten i flera omgångar så verkar han fortfarande ha
ett starkt grepp om Jämtland vilket visas bl.a av att han
-
stadfäster Ragunda-bornas laxfiske 1468 (JHD
Supplement - Nr 1468:A Stockholm den 11 april1468).
-
upplåter till Mattis Pedersson i Hov, Alsens
(Z) fiskrättigheter i kronans sjö Anjan i Kall (Z) (JHD Supplement - Nr
1470:A).
Om det har ett samband
med att Örjan Karlsson är tillbaka i Jämtland är oklart. Klart är däremot att
Örjan 1469 var sigill-vittne vid försäljning av gården Våle i Hackås socken
(JHD II:62).
Örjan fick
uppskattningsvis omkring 1440 en son Karl med en okänd kvinna. Första gången jag hittar något om Karl är
1470 då pappa Örjan överlåter halva Hov, Hackås (Z) till sin son:
”Alla
mæn som thetta breff kan fore komæ høra æller see helsar jach Yørian Karlson
Riddaræ kerlica med warom herra ... giffuer med ffrij wilie minom son
Karll Yrianssoni min halffua gaard Hoff och aff the gotz ... then andra
halffdelen j thet fornæmda gotz Hoff och Hoffs gotz thet brukar han til mith
bæzsta och behooff ...”
Den andra halvan av Hov ska Karl bruka till sin fars
”bæzsta och behooff” (SDHK 29144). Brevet i sin helhet i Karls ansedel.
Örjan dog senast 1474 då hans hustru
Margareta Jönsdotter skänkte en stor kopparkruka till Helga lekamens gille i
Stockholm. Hon var då änka enligt ”Handlingar rörande Helga lekamens gille i
Stockholm, del I, sid 85:
”Frw Margareta relicta Örian Carlsson militis soluit
magnam amphoram cupream.”
Örjan Karlssons minnessten vid Hackås kyrka
Gifte och barn
Barn med okänd kvinna:
Karl @ Örjansson Skanke. Född
omkring 1440 i Hov, Hackås (Z) [6] .
Död 1484
i Hov, Hackås (Z) [7] .
Gift efter 1449 [1] .
Margareta Jönsdotter. Född
[1]
.
Död
efter 1477-08-06 [8] .
Styvbarn:
Gjord Petersson. Död
efter 1490 [8] .
Knut Petersson. Död
före 1490 [8]
Källor
1.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 30, Tab 16
2.
DN XIV 109, 1470
3.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 26, Tab 3
4.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 26, Tab 1
5.
DN III 742, 1438
6.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 31, Tab 17
7.
DN III 965, 1488
8.
DN III 917, 1477
Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd
2018-04-26 med hjälp av Disgen
version 2016.