Ansedel Peder @ Nn (Skanke)
Född [1] .
|
Peder @ Nn (Skanke)
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Levnadsbeskrivning
Varifrån Peder kom,
hans efternamn och mellan vilka år han levde är oklart då det saknas urkunder som
direkt kopplar Peter till barnen.
Indirekt finns spår
till 3 eventuella söner Önd Pedersson, Karl Pedersson och en Joan i Sanne utan
namngivet efternamn.
Enligt N.O. Kolsrud
(”Om Hamarbispen Karl Jenssons æt” 1908, sid 78) så skriver han att det är möjligt
att Karl och Joan är bröder. Utgångspunkten är att de är sammanbundna via sina
odelrätter i Västerhus, Frösö (Z). Ahnlund i Jämtland och Härjedadels Historia,
1948, s. 301 f. håller med och vill även inkludera Önd Pedersson i brödraskaran
”Onekligen pekar detta på att Önd Pedersson (död 1397) och Karl Pedersson (död
1430) samt Johan i Sanne verkligen vore bröder”. Olof Holm håller dock inte med
i sin avhandling om ”Självägarområdenas egenart, 900-1500”, sid 102 och 194 not
1.
Då det säkerligen saknas
en hel del brev som inte överlevt till nutid är det omöjligt att få detta 100%
klarlagt. Man får använda de pusselbitar som finns och se hur de passar ihop
och göra en del antagande. Något som alla tycks vara överens om är att ägandet
i Västerhus på Frösön är nyckeln.
Vem som ursprungligen
ägde Västerhus är oklart. Det första bevarde brev som nämner Västerhus är en
uppteckning över de jordegods, som kyrkan i Västerhus ägde år 1300 (DN
XVIII:1). Här omnämns Olaff Sigrigsson, Tores Karman och Østen Østensson.
Därefter är det ett
glapp till 1423 då Steen Øndsøn omnämns i ett brev 1423 som ”Sten j Wrestrusend”,
vilket tyder på att han åtminstone bodde där (JHD Suppl Nr 1423:A). I ett annat
brev 1423 omnämns han som ”breffuisaræ Steen Øndsøn” där brevet daterats i
Västerhus (DN
V:561). I brevet framgår att Sten köper av Sigurd i Risvik ”swa mykit fiske
som mik tilhørir J Ranganores fiske ok ther til swa manga ælghe grawa som
iak aghr vppa biørna kæll liggiande J Hamardals sokn”. Året innan bekräftar
Olof Håkansson i Ström att hans far sålt ”selde ærlicom manne Øudher Pedhersson
een fiærdingh j then elzgardh som thil Riiswiik ligghir ligindis vppo Biørne
kiæl” (DN
VI:412). Sten köpt alltså resten av de älggårdar där Önd tidigare köpt en
fjärdedel. Sten var med största sannorlikhet son till Önd och hade troligen
redan ärvt den fjärdedelen.
Inte i något brev
framgår att Önd eller Sten skulle ha odelsrätt till Västerhus. De kan ha bott
där av ”tjänsteskäl”, då båda titulerades som Fogde Jämtland. Sten var Fogde
1413 enligt DN
VI:384. Även Önd Pedersson var Fogde i Jämtland enligt hans gravsten som
fortfarande finns bevarad, se mer under Önd’s sida. Att
som Fogde bo nära maktens centrum vid Kungsgården på Frösön måste vara en stor
fördel i tjänsteutövningen.
1438 är nästa brev
daterat som omnämner Västerhus och nu med verkliga ägare. Då avstår Göran och
Olof Karlssöner sina odelsrätter i Västerhus till brodern Erik Karlsson ” swa
mykith som the aatthe j westerhusom” (DN
III:747).Detta efter ett oskiftat arv efter deras far Karl
Pedersson i Hov, hackås (Z). Här framgår klart att Karl Pedersson hade
bördsrätt i Västerhus. Frågan är hur stor hans andel var?
Efter 1438 är källorna
tysta fram till 1472 då en förteckning/regest över Uppsala domkyrkas jordebrev
från 1540-talet har noterat ”Köpebreff på halffua Westerhus j Frösöö
sockn j Jempteland som Larens Jåpson sålde hustru Brita Peders dotter för 100
mark svensca, datum 1472”. Brevet i sig är förkommet, endast notisen finns kvar
(JHD Suppl - Nr 1472:B). Att brevet har existerat framgår av ytterligare en
notis i förteckningen för år 1507 ”Stadfestelse breff på forscriffnea jordeköp,
datum 1507. Återgår på föregående regest i förteckningen: Birgitta
Pedersdotters köp av halva Västerhus 1472”.
Mellan 1438 och 1472
sålde någon av arvtagarna halva Västerhus till Laurens Jeppsson. Eftersom han
inte tillhörde familjen så kan försäljningen ha varit villkorad med att de med
bördsrätt behåller denna rätt om de senare köper tillbaka jorden/fastigheten.
Vems halva som tillfälligt såldes till Laurens är finns inte dokumenterat.
Det vi får veta är att
denna halva av Västerhus nu köpts av Karl Pederssons sondotter Birgitta
Pedersson. Det tycks också som om arvet efter Karl Pederssons föräldrar delade
Västerhus i två delar. Det styrks även av ett brev från 1534 där Karl
Pederssons son Jens andelar av Västerhus noteras ”arffue til then tridungh j
halffue Westherhus” (DN
XIV:727). Att Jens bördsrätt var 1/3 av halva Västerhus kommer sig av
att bröderna Erik och Olof Karssöner var
barnlösa ” the ij brødher inghen barn effther segh haffde” (DN
III:965). Deras arv fördelades därför på Peder, Örjan och Jens Karlsöner.
Efter 1472 fortsätter
Birgitta Pedersdotter att förvärva den andra halvan av Västerhus. I tre brev
noteras att Birgitta Pedersdotter löst ut Västerhus från sina ”frende” enligt
följande:
1477 - Fem män intygar att bröderna Olaf och
Erik i Sanne sålt sin odalsrätt i Västerhus till sin ”franka” hustru Birgitta (DN
XVI:264).
1479 - Margit Jonsdatter i Matanes
(Matnäset i Myssjö) erkänner att hon slutit en överenskommelse om sin odelsrätt
i Västerhus med sin ”Frænke” Hustru Birgitta Pedersdotter (DN
XVI:270).
1490 - Hustru Birgitta i Västerhus,
tillerkändes Västerhus som hon inlöst av sina ”Frænder” Olaf och Erik i Sande (DN
XVI:306)
I januari 1494 är
Ärkebiskopen Jakob i Uppsala på besök vid Brunflo kyrka då donerar först Birgitta
Pedersson Västerhus till Uppsala domkyrka såsom själagåva (JHD Suppl - Nr
1494:A). Vid samma besök skänker Peder och Anders Olofssöner i
Sanne sin odelsrätt i Västerhus till Uppsala domkyrka (DN
XVI:315)
Att Birgitta
Pedersdotter är Karl Pederssons sondotter framgår av ett brev år 1488,
Birgittas far är Peder Karlsson ”hustru Birgittis fadher Pædher Karlsson” och
Örjan Karlsson är hennes farbror ”her Yrian Karlsson theres ffadherbrodher” (DN
III:965). Hennes farfar är därför Karl Pedersson i Hov, Hackås (Z).
Från alla brev som
behandlar arvsuppdelningen av Västerhus så är endast Karl Pedersson’s ättlingar
och släktingar i Sanne, Hackås (Z) som är inblandade. Går vi igenom samtliga
brev under 1400-talet där ägare/boende är noterade i Sanne får vi denna lista:
Joan (Pedersson ?) 1394 -1410
Peder (Joansson ?) 1418 – 1431
Erik Pedersson 1437 – 1476
Olof Pedersson 1445 – 1489
Peder Olofsson 1485 –
Anders Olofsson 1486 -
1450 omnämns också en
jungfru Kristin, Sten Öndsson’s syster som boende i Sanne ”jwmfrv Kristin i
Sanda Stens sisther” (DN
XV:77). Kanske är hon bland släktingar i Sanne, det vore annars ett
märkligt sammanträffande.
Av detta drar jag
slutsatsen att de två ärvda halvorna av Västerhus hamnade hos Karl Pedersson i
Hov och ättlingar till Joan i Sanne. Att
arvet i Västerhus kommer från Karl Petersson och inte hans hustru framgår av
arvsskiftet 1438 mellan några av Karl’s söner, ”brødher oskipt sina mellom
hafua af theires fædhræne” (DN
III:747). Allt detta tyder på att Karl Pedersson är bror antingen till Joan
i Sanne eller hans hustru. Margit Jonsdotter, från brevet 1479, passar här in
som trolig dotter till Joan i Sanne. Också Olof och Erik i Sanne passar in i
bilden som trolig sonson till Joan i Sanne.
Så har vi Önd
Pedersson där det saknas brev som knyter släktskapet med Karl Pedersson, eller
för den delen Joan i Sanne. Däremot så hade Önd och Karl samma efternamn
”Pedersson” och samma vapen, ett sporrklätt mansben ”skank”. Det tyder på att
de kan ha samma pappa, men de behöver ju inte ha samma mamma. Önd var troligen
äldst och dog 1397, Karl dog 1430. Önd’s son Sten vara fogde redan 1413, medan
Karl’s son Erik var det först 1448 (JHD I:286).
Ett scenario som
passar in på alla de relationer som beskrivs i de bevarade breven är förjande:
Pappa Peter, som vi
inte vet när han dog, var gift två gånger. Med första hustrun fick han sonen
Önd, som då får pappa Peder’s efternamn och även vapen. Sedan gifte Peder om
sig och denna 2:a hustrun hade Västerhus med sig i boet. De får två barn Karl
och antingen Joan (i Sanne) eller hans hustru. Karl får också pappa Peder’s
efternamn och även samma vapen. Men Karl ärver också halva Västerhus efter
mamma, vilket också Joan i Sanne eller hans hustru gör.
Under sin uppväxt är
det därför inte osannorlikt att Önd bodde på styvmor’s gård i Västerhus.
Eftersom han senare blev fogde var han nära till maktens centrum i Kungsgården
på Frösön. Onekligen en klar fördel i hans tjänsteutövande. Detsamma gällde för
sonen Sten. Eftersom den övriga släkten, halvsyskon och halvkusiner, hade andra
gårdar som de ägde så kunde de ju upplåta Västerhus till kusin-fogden. I det
här scenariot så är det inte heller långsökt att Sten’s syster Kristin fanns
sig tillrätta bland halv-kusinerna i Sanne.
En schematisk bild på
detta scenario blir då enligt följande:
Tills
vi hittar fler urkunder i ämnet så satsar jag mina pengar på det här scenariot.
Jag välkomnar allas synpunkter om eventuella brister eller förbiseenden som kan
finnas och självklart även på kompletteringar.
Gifte och barn
Barn med hustru #1:
Önd § Pedersson Skanke. Död
1397 [2]
.
Barn med hustru #2:
Karl @ Pedersson Skanke. Död
1430-05-15 [3] i.
Joan § (Pedersson) Skanke. Död efter 1410 [4] .
Källor
1.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 26, Tab 1
2.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 26, Tab 2
3.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 26, Tab 3
4.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 121, Tab 319,
Sannegrenen
Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd
2018-04-26 med hjälp av Disgen
version 2016.