Född beräknat 1650 [1] .
Död 1730-11-25 i Mulltjärn, Östmark (S) [1] .
Abraham @
Sigfridsson Häkkinen |
|
|
|
||
|
|
|
|
1681 köper Abraham halva västra Mulltjärn av sin svärmor Karin Matsson som är gift med Erik Persson
Oinoinen.
Vårtinget 1684 §47: Fasta (=lagfart) för Abraham Sigfridsson i
Multtjärn på 1/4 ib, som han 1681 köpt av sin svärmoder hustru Karin ib för 17
rd.
Redan 1676 finns dock Abraham med i mantalslängden:
Mullkiärn, Abraham med hustru / Erik Oijen (=Erik Persson
Oinoinen).
Abraham omnämns i ett antal tingsprotokoll, här några exempel:
- Hösttinget 1684: Länsmannen i Gruve (Norge) anklagar finnarna
Abraham Sigfridsson i Multtjärn och Erik Eriksson i Gransjön för fallhygge på
norsk mark. Gode män utses att tillsammans med ombud från Norge utreda saken.
- Hösttinget 1690 §41: Överbyborna besvärar sig över att de ej
fått ersättning av finnarna i Multtjärn. Bolbyn tillerkännes nu 20 d kmt att
betalas med 2/3 av hustrun Karin Matsdotter och hennes man Erik Klemetsson, som
upptagit hemmanet, samt 1/3 av Abraham Sigfridsson, som köpt sin lott av hustru
Karin.
- Vårtinget 1694: Förlikning mellan finnen Abraham Sigfridsson i
Multtjäm och norske finnen Jöns Persson om ersättning för brandskada på den
senares skog.
Svågern Erik Eriksson verkar inte överens om
att det blev rätt vid försäljningen och klagar till tingsrätten vid hösttinget
1699: ”Erik Erikssons krav på jord som Abraham Sigfridsson i Multtjäm köpt ib
av sin svärmor Karin Matsdotter och fått fasta på 1684 (vt nr 47), ogillas av
rätten.”
I hösttinget 1707 är tvisten uppe igen: ”Abraham Sigfridsson och
Erik Eriksson i Mulltjärn är missnöjda med den delning som skett dem emellan i
åker och äng, varför den skall göras om.” Det hela ser dock ut att lösa sig vid
vårtinget 1708: ”Mellan Abraham Sigfridsson och Erik Eriksson i Multtjärn skall
delas enligt dom vid 1707 ht (8). De är lika ägande i hemmanet.”
Här skulle Mulltjärns uppdelning och ägande kunnat vara
slutgiltig, men som i många ”dokusåpor” så dyker nya aktörer fram när det blir
för lugnt. I fallet om Mulltjärn så är det en Olof Persson Oinoinen som gör sin
entre. Olof är son till Per Persson Oinoinen som,
tillsammans med farfadern Per Pålsson Oinoinen, blev
ihjälslagen av norrmännen år 1679. Vid hösttinget 1708 får vi inledningen till
dramat:
- Abraham Sigfridsson i Multtjärn skall bevisa sin rätt till den
halva 1/8 i övre Multtjärn han besitter, vilken bestrides honom av hustruns
halvbror Erik Eriksson i Multtjärn och hans syskon i
äldre kullen.
- Olof Ojen (=Olof Persson
Oinoinen) i Bastvålen skall bevisa sin rätt till den del i Multtjärn som enligt
hans klagomål änkan Karin Matsdotter under hans vistelse år 1681 i Norge
bortsålt till sin måg Abraham i Multtjärrn.
- Om Karin Matsdotters barn
i senare giftet med Erik Persson i Multtjärn ej kan bevisa att Erik betalat 53
1/2 rd till sina styvbarn, Kristoffer Anderssons barn, för deras avvittrande,
kommer vid nästa ting att avgöras hur mycket senare kullen skall betala
Kristoffers barn för deras arvsfordran.
Fortsättningen följer vid vårtinget 1709:
- Abraham Sigfridsson i Multtjärn skall vid nästa ting bevisa sin
rätt till övre torpet Multtjärn. Hans svärmor, hustru Karin Matsdotter, skall
då ge bättre upplysningar än hans motpart svågern Erik Eriksson i sin inlaga.
- Olof Persson Ojen i Bastvålen visar med intyg av Ivar Björsson
på Östmark och Pål Olofsson vid Multtjärn m fl att hans far Per Persson Ojen
upptagit Multtjärn. Olof har sedan föräldrarna under ofreden 1679 blivit
ihjälslagna och barnskaran skingrats och uppehållit sig i Norge men återkommit
för 6 år sedan. Under hans bortovaro har hustru Karin Matsdotter 1681 utan att
äga rätt därtill sålt halva torpet till sin måg Abraham Sigfridsson. Olof
försöker nu återvinna sin egendom. Rätten vill höra vittnena muntligen vid
nästa ting.
Vid hösttinget 1709 beskrivs av Olof Persson Oinoinen hela
upprinnelsen till tvisten:
- Olof Persson Ojen i Bastvålen på Östmarks ägor har i sitt mål om
fädernejorden i Multtjärn kallat som vittnen norske finnen Staffan Persson i
Vålberget (över 70 år), husfinnen i Multtjärn Per Olofsson (över 60 år) och
husfinnen i Mången Olof Olofsson Pännan (över 80 år). Av vittnesmålen framgår
att Erik Burk (Porkka) var den som först röjde denna mark på Överbyns ägor.
Hans stuga köptes för 58 år sedan av finnen Olof Remmes (Henriksson Rämäinen),
och när denne efter 1½ år dog, sålde änkan torpet till Per (Persson) Ojen,
under vilken det skattlades och benämndes nedre Multtjärn. Sedan kom Per Ojens
far, Per (Pålsson) Ojen d. ä., med hustru och barn från Gästrikland och slog
sig ner hos honom. När Per Ojen d. y. blev änkling, sålde han halva torpet till
fadern för 10 rd, men med förbehåll att hans barn skulle ha rätt att återlösa
lotten när de blivit så stora att de kunde bruka den. Även fadern blev änkling,
överlät torpet till sonen Erik (Persson) Ojen och flyttade till Viggen (Norra
Ny), där han gifte om sig. Erik kan ha betalat fadern något för övertaget, men
Per d. y. har ej fått betalt för sin hälft i torpet. Per Ojen d. y. följde med
sina barn efter fadern till Viggen, där han och fadern ca ett år senare blev
dödade av norrmännen under ofreden. Vittnet Per Olofsson säger sig vid den tid
då Per Ojen d. y. började skatta för nedre Multtjärn ha innehaft Mången, torpet
närmast öster om Multtjärn. Olof Persson Ojen kräver nu att återfå den hälft
som fadern ej sålt. Han uppger att när fadern ihjälslagits och barnskaran
skingrats har han kommit till Norge, har där varit knekt men "nu på 7:de
året" kommit hem och funnit att Erik Ojens änka Karin Matsdotter för 17 rd
sålt lotten i fråga till sin måg Abraham Sigfridsson, som vid 1684 vt (47) fått
fasta på 1/4 i Multtjärn, dvs 1/2 nedre Multtjärn. Rätten finner att Abraham
fått fastebrev på jord som Olofs far ej sålt ifrån sig, men utan order från
högre ort kan man ej riva upp saken.
Nästa genomgång blev under hösttinget 1712, men då många vittnen
som inkallats inte infunnit sig så uppsköts förhandlingarna till följande ting,
vårtinget 1713:
- Abraham Sigfridsson i Multtjärn har nu enligt utslag vid förra
tinget (12ht 98) med sig sina vittnen. Henrik Eriksson Burk i Arnsjön jävas för
nära svågerskap med Abraham, och han vet dessutom ej vem av äldre och yngre Per
Ojen som varit torpets förste ägare, Olof Andersson Håtack på N. Ängens skog
(några och 60 år) uppger att torpet nedre Multtjärn för mer än 60 år sedan
upptagits av Erik Burk, från vilken ingen av parterna stammar. Efter honom har
finnen Olof Remmes kommit till torpet och denne har sålt det till Per Ojen d.
ä., som då haft Per Ojen d. y. hos sig. Den sistnämnde har dock ej kommit
överens med fadern utan gett sig i väg. Han har kommit tillbaka men ej brukat
torpet. Detta har besuttits av brodern Erik och sedermera av dennes änka Karin
Matsdotter tills hon sålt det till Abraham Sigfridsson. Erik Eriksson Ojen,
Karin Matsdotters son, som äger den andra hälften i nedre Multtjärn, vill ej
bestrida Olof Perssons rätt. På fråga uppger Olof Ojen, att det dröjt 5 år
efter hemkomsten från Norge innan han börjat att lagsöka Abraham. Rätten finner
att Karin Matsdotter ej haft laga fång på den hälft i nedre Multtjärn som hon
sålt till Abraham, utan att Olof Ojens far ägt lotten, som ej sålts av vare sig
honom eller hans arvingar. Karin Matsdotters arvingar bör betala Olof Ojen 17
rd för hans fäderne, eftersom han ej kan tillåtas att inkomma på en så liten
del, endast 1/32 enligt helgardsräkning. Abraham Sigfridsson ålägges att betala
Olof Ojen, och han kan sedan söka sina medarvingar efter Karin Matsdotter om
ersättning.
En slutlig summering av tvisten får vi i protokollen till
hösttinget 1713:
- Olof Persson Ojen i Bastvålen bekräftar att han erhållit de 17
rd som Abraham Sigfridsson i Multtjärn vid 1713 vt (29) dömts att på samtliga
Karin Matsdotters arvingars vägnar betala honom för hans fädernejord i
Multtjärn. Abrahams hustru Karin Kristoffersdotter meddelar att Abrahams tvenne
söner Abraham och Erik Abrahamssöner betalat beloppet av sina egna medel.
- Olof Persson Ojen (i Bastvålen) ålägges att ta hand om och
försörja sin mor Marit Pålsdotter, så att hon slipper att gå omkring och tigga.
Efter hennes död tillfaller honom allt vad hon efterlämnar jämte det arv hon
fått efter sin syster Annika Pålsdotter och sonen Johan Persson.
- Sal. hustru Karin
Matsdotter i Multtjärn har haft sitt uppehälle hos flera av barnen och har ej
efterlämnat någon egendom. Sonen Erik Eriksson Ojen kan ej åläggas att utlämna
något arv till sin halvsyster Karin Kristoffersdotter.
Vis av nämnda arvstvist vill Abraham undvika en upprepning och går
till hösttinget 1719 med följande ärenden:
- Efter Abraham Sigfridssons i Multtjärn hustru Karin
Kristoffersdotter skall förrättas arvskifte mellan Abraham och barnen.
- Abraham Sigfridsson i Multtjärn förordnar, att efter hans död
skall lösegendomen ägas av äldste sonen Erik Abrahamsson med hustru och barn,
hos vilka han får sin skötsel. För denna utlovas 16 öre smt per vecka
Enligt Hösttinget 1726 §14 delar Abraham marken i fyra delar och
lämnar en del var till sina tre söner och behåller en del själv.
Död och begravningsboken 1730 i Fryksände, sid 357:
Den 25 November döde Abram Sigfridsson wid Mullkiärn, begrofs den
6 December, 80 (år)
Gift 1:a gången omkring 1670 i Fryksände (S) med Karin
Kristoffersdotter Nikkarainen.
Karin
@ Kristoffersdotter Nikkarainen.
Född 1653 i Mulltjärn, Östmark (S) [4] .
Död 1719-03-20 i Mulltjärn, Östmark (S) [4] .
Barn:
Erik @ Abrahamsson
Häkkinen. Född omkring 1673 i Mulltjärn, Östmark (S) [5] .
Död 1747-04-12 i Mulltjärn, Östmark (S) [5] .
Abraham § Abrahamsson
Häkkinen. Född 1682 i Mulltjärn, Östmark (S) [6] .
Död 1742-06-01 i Mulltjärn, Östmark (S) [6] .
Johan § Abrahamsson
Häkkinen. Född 1691 i Mulltjärn, Östmark (S).
Maria
§ Abrahamsdotter Häkkinen. Född
omkring 1694 i Mulltjärn, Östmark (S).
Gift 2:a gången 1721-03-17 i Fryksände (S) [7]
med Elin Olofsdotter.
Vigselboken 1721 i Fryksände, sid 397:
d. 17 Marti blef uppå 3ne föregående lysningar som skedde d. 26
feb., d. 4 och 11 Marti / wigda här i Fryksände af Capp: Ågreen Abram
Siffrisson och Elin / Olufsdotter wid Mullkiärn, och gaf Brudgummen sin brud i
morgongåfwa / 6 Lod Silpher
Elin Olofsdotter.
Källor
1.
Fryksände C:1
(1707-1732) sid 357, 1730
2.
Fryksdals härad
1685-03-31, §3, Fol. 62
3.
Fryksdals härad
1669-05-20, §3, Fol 125
4.
Fryksände C:1
(1707-1732) sid 347, 1719
5.
Fryksände C:2
(1733-1749) sid 309, 1747
6.
Fryksände C:2
(1733-1749) sid 299, 1742
7.
Fryksände C:1
(1707-1732) sid 397, 1721
Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd 2018-04-26 med hjälp
av Disgen version 2016.