Ansedel Mogens (§) Lauritzon Blix
1581/82 - 1629
Född troligen 1581/82.
Död 1629-12-26 i Trondheim, Sör-Tröndelag
[1] .
|
Mogens (§)
Lauritzon Blix |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Levnadsbeskrivning
Mogens Lauritzen Blix var komminister i Rödön
(Z) innan han blev kapellan vid domkyrkan i Trondheim. Så här beskriver Bertil
Hasselberg honom i Supplementet till Hernösands Stifts herdaminnen, Rödön –
Komminister #2b, sid 190:
”2b. MOGENS LAURITZON BLIX (1601-1607), född omkr.
1567, son till kyrkoherden här Lauritz Mogensson, är i Hm
felaktigt
upptagen som komminister i Undersåker 1612-1617 och
betecknad
som son till kyrkoherden där Laurentius Magni. Den
osäkerhet, som
rått rörande sammanhangen i den jämtländska Blix-släkten
i äldre
led, skingras i viss omfattning genom ett brev på latin,
delvis publicerat
av Gronli. Brevet är skrivet av Magnus Laurentius
Jemptilandus,
alias Mogens Lauritzen Blix, och dagtecknat 16 juli 1612,
då
Blix var kapellan vid domkyrkan i Trondheim. Det är
ställt till kanslern
Christian Friis med ansökan om kanikgället Vesterålen.
Det av
Gronli återgivna stycket lyder i svensk översättning:
”Jag måste förbigå alla Eders Höghets välgärningar mot
mig och de mina.
Jag förbigår godheten att befordra min far till Rödö
gäll i Jämtland.
Jag förbigår den snabba tjänstvilligheten mot min
farbror herr Erik i Oviken.
Jag förbigår min egen befordran till fritt bord i
kungliga kommunitetet
när jag först kom till Köpenhamn, blottställd på nästan
allt understöd.
Jag förbigår rekommendationen, som sedan, då jag
återvände till fosterlandet,
anbefallde mig än mera till högvälborne Sten Bille, genom
vars beskydd och välvilja
jag ordinerats till Guds ords medtjänare åt min fader,
vars syn blivit nersatt,
trots föreskriften (som Eders Höghet känner), att inga
till nationen jämtar
finge befordras till prästerliga tjänster i denna lilla
provins. Sedan
anställde högvälborne länsherren mig som huslärare för
sina adliga
gossar, vilken syssla jag förestod i fyra år. Därefter
sände han mig
med förord för befordran till denna kyrkas Nidaros'
kollegiums diakonat.”
Mogens Blix inskrevs som student i Greifswald 1592 och i
Rostock
i oktober samma år, där matrikeln har tillägget Isogaeus
Noruegus.
År 1597 den 28 juli inskrevs han som Magnus Lavrentii
Jepmtus vid kommunitetet i Köpenhamn. Han kan icke ha
blivit
kapellan i Rödön tidigare än 1601, då Sten Bille blev
länsherre i
Trondheim, och icke huslärare hos denne tidigare än 1607,
då Billes
söner voro 8 och 6 år. Där var han anställd i fyra år,
enligt brevet.
Han blev residerande kapellan vid Trondheims domkyrka
1611,
då han underskrev eden för kanikerna. Sogneprest vid
domkyrkan
där 12/10 1620, tog magistergraden vid Köpenhamns
universitet 9/3
1621, blev senare prost i Dalernes prosteri och dog i
pesten 26/12
1629 (Sollied, Gronli). Han förvärvade 1623 genom köp
Östergården
i Åkeräng i Sunne där fadern ägt den andra gården, vilken
synes
ha tillfallit halvbrodern Hans. Gården såldes av änkan
och barnens
förmyndare till Erik Mogensson i Faxnälden, se ovan under
kyrkoherden Lauritz Mogensson.
Gift med Öllegaard Hansdotter, död i Trondheim 1637,
dotter till
Hans Lauritsen på Öje i Guldalen o.h.h. Anne
Ludvigsdatter.
Barn: Lauritz, immatrikulerad vid Rostocks universitet
juni 1634.
Thage, levde 1635, var då omyndig. Claus, resid. kapellan
i Buksnes
i Lofoten, död 1676. Sten, f. omkr. 1620, resid. kapellan
i Vefsen
på Helgeland, död 1660. Dorotea, g. m. fogden i Lofoten,
senare
sorenskrivaren i Nordmör Peder Erlandsen Skovgaard. — Tre
söner
synas ha blivit uppkallade efter länsherrarna i Trondheim
Sten Bille,
Claus Daae och Thage Thott.”
I Mogens brev ovan framgår klart att hans pappa är
kyrkoherden Lauritz Mogensson Blix i Rödön och hans farbror är kyrkoherde och
prosten Erik Mogensson Blix i Oviken.
Mogens påbörjade troligen sina studier 1597 enligt Köpenhamns
Universitets matrikel:
I matrikeln från 1621 kan vi se att han erhåller sin
Magisterexamen:
Mogens verkade i ”Dalernes prosteri” enligt
Herdaminnet. Trots det köper han in sig i Östergården i Åkeräng, Sunne (Z). Mogens
mamma Gullov har efter pappa Lauritz död 1621 övertagit Västergården i Åkeräng.
Den var hennes ”odelsgotz”, enligt Odelsjordeboken 1624, sid 25/26.
Aacherengh
Mester Mogens Laurizsen i Trundheimb, I / denne grd, odellsgottz kiöp iiij tlr iij
...
dett miere her i gaarden tillkommer Olle
Ollsson / som er odellsgottz i tlr iij ... / beregnit alld same grd ...
Hustru Gulle, odells gottz ...
Arvsrätten till Östergården i Åkeräng var ett
ofta återkommande inslag i Sunnes ting. Första gången i samband med att Mogens
köpte in sig på gården 1623 till 1637 då Mogens arvingars förmyndare fick hantera
arvstvisten. Här från tinget den 7 december 1637:
I protokollet får vi också veta att Mogens hustru hette
Öllegaard Hansdotter och att hon benämns ”salig” redan 1 juni 1637. Vid tinget
2 september 1636 benämns hon inte som salig, således bör hon ha dött under
tiden däremellan.
Mogens finns omnämnd på Hackås ting 21
januari 1632 då hans halvbror Peder Jensson presenterade två köpebrev där han
köpt sina systrar Karin och Gullovs andelar i Hov, Hackås (Z). Här från
protokollet där Mogens omnämns:
”Wij effterschreffne Jenns Michellsenn thingskriffuer i
Jempteland, Mortenn i Östenaar, /
Michell i Monnstede, Jon
Siguorrdsen i Olstad, Olle Pedersenn..egsted, Olluff Siguorrdsen Ginre
(?), och /
Olluff Siguorrdsen
… edsorne Laugrettis Mend aff Hackaas thingslaug Giöre
for alle wit-/
eerligt, att ahnno 1632 den 21 Januarij paa Hackaas
skatteting: War for oss i dette sted Peder /
Jennsson i Hoff
Lensmand i Hackaas thinglaug
och framblaade thuende Nöijachtige underskreffne kiöbe breffur /
det … I sin dato, Biugnen, den 24 iulij 1628, Leest och paaskreffuitt, Udgiffuitt aff Karren
Jensda- /
ter boendis i Biugnen, Lijdendes at hindis broder be:tte
Peder Jensson i Hoff haffde giort kiöb me hinder /
om hindis andpart i hindis eptter salig fader, udi för:ne
Hoff och
dess Underliggendis Lodder och Lunder, /
saa hand derfore hinder giffur skulle, och nu hinder
giffuitt haffuer eptt (?) deris samb och Contract, fijrre - /
tiuffne (?) , I gode och nöijachtige waare, eptter for:ne
Rigtig kiöbe breff och … lijdellse, underskreff- /
uen och bekrefftet aff begge hindis brödre Mester
Mogens Lauridzsen Blix och Hans Lauridzsen Blix /
sambt aff Mattiis Lauridzen. Det andrit for:ne kiöbe breff, udgiffuitt aff Olluff Errichssen
borger /
i Trundhiemb, daterit
samestedh den 4 aug. 1628 aff hand Sellff, me Mester Mogens Lauridzsen Blix /
och Olluff Hansen borger i Trundhiemb underskreffuitt,
och nu idag Leest och paaskreffuitt, Lijdendis, att /
hand paa sin höstruis Gullig Jensdotters wegner,
bekiend att haffur oppeborit aff hindis broder Peder Jen- /
sen i Hoff for hindis part der samestedh, eptter hindis
salig fader,
fijrretiuffur (?) drei nöijachtige gode /
waare, och eptrede (?) hand besuergede sig at sellge …
derföre, daa haff begge deris broder för:ne Mester Mo- /
gens Lauridzsen dem begge till ghefell och beste,
giffuitt Olliff Errichsen … de paa same kiöb, paa … , att /
… alldrig deno … kunde were well, me en tönde mallt Ped
Jenns (?) loffde honno (?) offuen I kiöbet. /
… affhendede och
skiödte for:ne Karren Jensdatter, och
Olluff Errichsen paa for:ne sin höstruis wegene ald for:ne de- /
ris arfuedeell i Hoff och diss tilliggendis lodder och lunder fraa dennom och der
arffuinnger, och opunnder /
be:dte Peder Jensen eller hans sande (?) Arffuinger till
odell och euindelige egiende Uaneket (?)
och Uklaget I /
alle modde. Att saa for oss Publicerit, Bundet och
bekient er, her paa Hackaas thing, som
godzet her I Hackaas /
sognn
liggendis er, och bör her, eptter
Kong: Maij: breff, forhandlis och forkijendis
dett bekreffter Wij me wore /
zignnetter her under hengendis. Datum Hackaas thing Anno
ad die ... supra.”
I ovanstående protokoll framgår att Mogens:
-
levde
1628-08-04
-
har två halvsyster Karin och Gullov Jensdotter. efter mamma Gullovs
första man Jens Pedersson.
-
har en halvbroder Peder Jensson efter mamma Gullovs första man Jens
Pedersson
Protokollet i orginal återfinns under broder Peder Jenssons sida.
Mogens dog i pesten 1629-12-26 enligt Herdaminnet,
med referens till Sollied och Gronli.
Källor
1.
Bertil Hasselberg i Supplementet till Hernösands Stifts
herdaminnen, Rödön – Komministrar #2b, sid 190.
2.
Til prestesoga for Jamtland og Herdalen, Oddvar Grønli
3.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 37, Tab 30
4.
HSH Supplement sid 187 #13, Rödön
Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd
2023-04-21 med hjälp av Disgen
version 2016.