Ansedel Kerstin § Henriksdotter
Född [1]
[2] .
|
Kerstin §
Henriksdotter |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Levnadsbeskrivning
Kerstin finns omnämnd i Supplement till Härnösands Stifts
herdaminnen för pappa kyrkoherden i Lit (Z)
Henrik Petri Medelpadius:
”HENRIK PETRI MEDELPADIUS (1566-1600). Året 1568 under
svenska regimen rådde hunger och fattigdom på grund av missväxt. Herr Henrik i
Lit betygade i sin attest av skatteregistret, att all säd i hans gäll blivit
platt fördärvad av frost och att landsfogden därför låtit bönderna i Lit,
Häggenås och Föllinge lösa sitt skattekorn för 41/2 marker tunnan och i Kyrkås
för 4 marker tunnan.
Liknande lättnader medgavs i de flesta andra socknar.
Jämtarna medgåvos få köpa sex eller åtta läster sädeskorn i Hälsingland (JR II
s. 38 ff). Herr Henrik ägde en gård i Fyrås i Hammerdal, möjligen genom gifte
därifrån.
Sex barn, som nådde vuxen ålder:
Peder Henriksson, ägde jämte syskonen fäderneärvd gård i
Fyrås Hammerdal, sattes av svenskarna under ockupationen 1611-1613 till länsman
i Hammerdal, var samtidigt kunskapare åt norrmännen men dömdes trots detta från
sitt gods vid räfsten 1613. Peder levde ännu 1645. Han hade ofta kontroverser
på tingen med kyrkoherden i Hammerdal Erik Eriksson Blix. Hans son Welam
Pedersson, död 1679, var gift första gången med Kerstin Eriksdotter, dotter
till nyssnämnde Blix, i hennes andra gifte.
Mårten Henriksson, fick vid räfsten behålla sin andel i
Fyrås-gården.
Sara, g. m. faderns efterträdare i Lit Hans Caspari.
Bygdens antagande, att hon var företrädarens dotter, bekräftas av domboken för
Lit 1700, vilken nämner Caspari (Caspersson) som Henrik Petris måg.
Kerstin, fick liksom Mårten och Sara behålla sin del i
Fyrås-gården.
Elsa, fick behålla sin del i gården.
Agnes, miste sin del men återfick den under svenska
regimen efter 1645. Peder Henrikssons son Welam utlöste fastrarna Kerstin och
Agnes ur gården. (Räfsten s. 116, domböcker Hammerdal och Lit, medd. av Nils
Eriksson).”
I Räfsten med Jämtarna
1613 är Kerstin omnämnd tillsammans med sina syskon i Fyrås, Hammerdal (Z); här i avskrift av Björn
Espell:
Per Henriksson:
Levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed och var satt
till länsman av svenskarna, dock hade gett kunskap till Norge om det infall
svenskarna gjorde på 'Snaassenn' år 1612; 1 ½ tunnor kunde sås på
hans andel av gården; 6 tunnor
kunde sås på hela gården;
det fanns totalt 8 syskonlotter, 3 lotter om 2 tunnor
och 1 fjärding var förbrutna och
fick arrenderas för 3 mark och 7 skilling; 5 syskonlotter - om tillsammans 3 ½ tunnor och 3 fjärdingar - blev befriade; andelarna för Mårten Henriksson samt Sara, Kerstin och Ellst blev befriade; (Peder Henndrichssenn, Fuiraas; Motten Hennrichsen, Sarre, Kiersten och Ellst)
Vid hösttinget i Hammerdal 1684 §4 får vi
bl.a andra familjeförhållanden veta att Kerstin säljer sin syskondel i Fyrås
till sin bror son Wellam Persson. Här ett utdrag där Agnes omnämns:
... Aff Peder Henrikssons breff och skrifft af den
8 maij befins, att Wellam Pedersson inlöst sin faders systers Kerstin
Henriksdotters åttondedels jordepartt i Fyråhs hemmanet medh nije goda
Rd:r, och för Agnes Henrichz dotters partt och nije Rd förståendes femb
Rd till Peder och fyra till henne sielff. Wellam Persson betyges, af Hans
Eriksson i Grenås hafua opburitt sin hustrus (lucka) Ersdotters jordepenningar
i Skottgården uti Oviken nijo Rd:r Specie af Com ministro i Sunne H:r Erik
Thelao. ...
Källor
1.
Räfsten med Jämtarna 1613, Pitrini sid 116, Fyrås,
Hammerdal
2.
HSH Supplement sid 132, Lit
3.
HSH Lit sid 79, Kyrkoherde #12
4.
Litsboken VII, 1956 Hans Caspari
Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd
2018-04-26 med hjälp av Disgen
version 2016.