Ansedel Erik @ Eriksson Blix
Ca 1575 - ca 1637
Kyrkoherde i Hammerdal
1617 - 1637
Född omkring 1575 [1] [2] [3] .
Död före 1637-11-27 i
Hammerdal (Z) [4] .
|
Erik @ Eriksson Blix |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Levnadsbeskrivning
Erik var 1602 Kapellan i Oviken (Z) och senare
kyrkoherde i Hammerdal (Z) 1617-1637. Så här beskrivs Erik av Bygdén i Hernösands Stifts Herdaminnen, del
III – Kapellaner i Oviken #7, sid 45:
”7. Erik Eriksson [1602], kapellan i Aaviken, bevittnade
4 febr. 1602, att Kristin Enersdotter för halfsiuende dlr åt sin broder Olaf
Enerson i Hormo sålt sin odel, som var henne tillfallen efter föräldrarne.
Kapellanen är närvarande 25 sept. s. å. i Mysske och intygar, att Nils i
Laakåsen lånt 50 daler af Halvar Erikson i Aangerom mot pant i sin gård. (Pprbr.
i Vitt. hist. o. ant. akad.) Sist khde i Hammerdal n. 10. ”
I Supplementet skriver Bertil Hasselberg
angående Kapellaner i Oviken, sid 162:
”7. ERIK ERIKSSON (1602), nämnes i Berg 1613 (Räfsten s.
135), tydligen förflyttad dit detta år i Erich Andersens ställe. Denne blev
dömd till landsförvisning för att han svurit svensken men erhöll kunglig
benådning mot 100 dalers böter, se Hm”
Om Hammerdals Kyrkoherde #7, sid 302 skriver
Bygdén:
”10. Erik Eriksson Blix (1617-37), tjänte såsom kapellan
1602 i Oviken, innan han år 1617 nämnes såsom pastor i Hammerdal. På Hammerdals
ting 22 nov. 1622 klagade han öfver en sin sockenbonde Per Henriksson i Fyrås,
som utlåtit sig kunna afsätta pastor hvad dag som helst, kallat herr Eriks
hustru »et hoffmodigtt skarn» och sagt, att »herr Erik står så länge och
wimbler i kyrkan, thet Peder kiædis dervid». I förening med åtskilliga af sina
ämbetsbröder undertecknade Blix 28 jan. 1633 en supplikation till länsherren
Olof Parsberg att erhålla »quegtionde og fordenskab». Prosten Salomon Larsson i
Rödön visiterade i Hammerdal 18 sept. 1637, då han hade att utreda en olaga
trolofning, hvartill herr Erik, »förrige sogneprästen i Hammerdal», gjort sig
skyldig. Han synes i anledning häraf blifvit afsatt. Ny pastor var då utnämnd.
Herr Erik Blix ägde ett hemman i Görvik, där han bodde ännu 1640. År 1646 är
han död.
2) G. m. Elisabeth Pedersdotter, som genom kgl. bref 30
okt. 1650 erhöll hemmanet Sikås skattefritt.
Barn: Sophia Eriksdotter Blix, f. 18/3 1626 i Hammerdals
prästgård, g. 1) m. kapellan Erik Olssen Schanke i Verdal, Norge, 2) m.
sognepresten Jens Svaboe, ib.; d. 26/5 1709 i Aafjordens prästg. (Erlandsen,
Biogr. Efterr. Om Geistligheden i Throndhjems stift s. 351, 357); Barbro, g. m.
kapellanen i Sunne Erik Er. Ramselius.”
Under ”Viktigare rättelser och tillägg –
Hammerdal” i del IV skriver Bygdén:
» 302 » 17 Khde Erik Blix. En son var Hans Eriksson Blix,
f. 1613, d. 1689, bonde i Grenås, Hammerdal, hvilken i 3:dje led var stamfader
till socknepred. Anders Blix i Ed.
Bertil Hasselberg har gjort följande
kompletteringar i Supplementet, sid 108-109:
”10. ERIK ERIKSSON BLIX (1617-1637) var son till
kyrkoherden i Oviken prosten Erik Mogensson Blix. Huruvida han blivit avsatt
eller avlidit 1637 är ovisst. Salig herr Erik i dombok 27/11 1637 kan möjligen
gälla Erik Sparf, vars änka och barn förut hade Haraldsgård i pant (JDL II s.
117). Att köpet gällde Erik Blix' änka och barn har tagits för givet (Jämten
1950 s. 25, 1954 s. 89 ff, 1962 s. 25) men kan icke anses klart belagt. I varje
fall var Erik Blix död 1640, då salig herr Erik, Morten Halvardsens
företrädare, nämnes i landstingets protokoll (JDL III s. 48, 49).
Gift 1. med Karin Eriksdotter, dotter till kyrkoherden i
Ragunda Erik Jonsson (detta framgår av dombok Oviken 26/6 1648, cit. Hm IV s.
56, jämfört med brev av 1604 JLFT III s. 164, påvisat av Sollied).
Gift 2. m. Elisabeth Pedersdotter. Vid Hammerdals ting
22/11 1622 vittnades mot Peder Henriksson i Fyrås, att han kallat herr Eriks
hustru ett högmodigt skarn. Peder påstod i sitt svaromål, att herr Eriks hustru
vid kyrkotagning låter sig ledas in i kyrkan av prästen och sedan går till
offers med 24 kvinnor efter sig. Detta syntes Peder vara mer av äregirighet och
högmod än att följa ordinantian då man icke är av adlig stam varken på fäderne
eller möderne.
Barn:
Erik Ersson Blix i Grenås, nämnes länsman i Hammerdal
1655.
Hans Ersson Blix, f. 1613, bonde i Grenås, en tid
länsman, död 1689 begr. 10/2.
Jöns, gamle klockaren Jöns Eriksson i Sikås nämnd 1690,
då han avgav ett vittnesmål av innebörd att Sörli skulle tillhört Hammerdals
pastorat i norska tiden när fadern var pastor där (JHH III s. 298).
Karl, levde på 1690-talet på Haraldsgården i Sikås
(Jämten 1950 s. 26).
Kerstin, död 1656 eller 1657, g. 1. med en Peder (söner
Måns, Peder och Salomon, som 1684 varit i Norge över 20 år), 2. med bonden
Fyrås Hammerdal Welam Pedersson, död 1679, i dennes första gifte (medd. av
musiklärare Nils Eriksson, Östersund).
Barbro, i faderns andra gifte liksom de följande
(Sollied), gift före 1648 med kapellanen i Sunne Erik Eriksson Theonomus
Ramselius.
Karin, f. 14/11 1620 död i Bergen 6/4 1702, g. m. fogden
i Helgeland, senare i Kaupanger Jesper Hansen, död 1677.
Peder Eriksson Blix, f. 1621, residerande kapellan i
Oksnes i Vesteraalen, död maj 1694, efterträddes av systersonen Erik Eriksson
Blix, se under komministrar Sunne.
Sophia, f. 18/3 1626 död i Aafjordens prästgård 26/5
1702, g. 1. m. kapellanen i Verdal Erik Olufsson Schanke, död omkr. 1662, 2. m.
efterträdaren där Jens Christopherssen Svaboe, död 1687.
Elisabeth, f. 2/2
1631, död i Bergen 28/4 1700.”
Här kan jag notera att Hasselberg har
”slarvat” lite:
-
Han
är osäker på om vilken ”Salig Her Erik” som omnämns i domboken 1637. MEN, Erik
Jonsson Sparf dog redan omkring 1607! Hans hustru hette dessutom Seborg
Persdotter och kom från Söre, Lit. Så det är inte Sparf som åsyftyas 1637! Här
finns mer detaljer på Erik Jonsson Sparfs sida.
-
Han
har med en son Erik som han säger är länsman 1655, men det måste vara läsfel,
det är sonen Hans som är länsman 1655, enligt Jordeboken 1655:
-
-
Enligt
Olof Holm så är den nämnda Erik inte son till ”vår” Erik, så här skriver Olof:
”Men denne Erik i Grenås hör inte till syskonskaran utan var enligt
bygsellängden 1642–43 (i RA) son till bonden Erik Eriksson i Grenås, från
vilken han då övertog bygselrätten till kronans gård om 1 ½ tunnas utsäde, vilken
fram till 1613 hade ägts av fadern och dennes syskon (f.ö. en annan gård än den
som Hans Eriksson kom att ta över enligt ovanstående, se Räfsten s. 125 och db
1647).”
-
Karl
var inte heller son till ”vår” Erik enligt Olof Holm ”Även bonden Karl Eriksson
i Sikås, d. 1698 (test.pgr), har räknats till kh. Erik Erikssons barn. Men
denne Karl gifte sig som "bondedräng" först 1688 och tillhör av allt
att döma en senare generation.”
Erik var gift två gånger, först med Karin
ELLER Brita Eriksdotter, dotter till kyrkoherde Erik Jonsson i Ragunda (Z),
enligt Räfsten med Jämtarna 1613, sid 134-5 i Hasse Petrinis bok:
”Mogens Erichsen i Hammersgaard haffuer sworitt
swenschenn.
Kannd saa till ald gaarden 3 tonder.
Item i Gielgaard 2 tonder. Beretter att haffuer 2
broderre och
2 sösterer som icke haffuer forbrutt dieris. Hans anpartt i samme
gaard 4 tonder seed och 1 fgh.
Item haffuer hand i Aasen, som hannom och hans söschind
tillkommer,
1 1/2 tonde seed. Der aff thillkommer hannom 1 tonde.
Om dise 3 gaarder, her paa kand saais paa huer gaard 2
tonder,
er till sammen 6 tonder, er 3 brödere En broder wed
naffn Mogens
haffuer sig forseet, den anden broder er Her Anders
paa Quernis
och en heder Olluff hoes hannom, som och saa, haffuer sitt forbrutt.
Noch 3 söstere, denn enne Her Erichs quinde i Bergh och en boer
i Aawigen N. Maritte, Dille, som war römptt och en söster döde
for 8 aar siiden, huis umyndige börn endnu leffuer och sitt icke
haffuer forbrutt. Bliffuer saa all denne Mogensiis partt
forbrutt,
som belöber 5 fieringer och schall samme partter
schriffuis till dise
3 gaarder i Gislegaard, Hamers gaard och Aarss; bliffuer
Landschyld 11/2 mkr 7 sk.”
Här får vi veta att en av döttrarna till
kyrkoherde Erik Jonsson i Ragunda är gift med ”Her Erichs quinde i Bergh”. 1613
var ”vår” Erik kapellan just i Berg (Z). I ett brev från 1604 får vi veta
namnen på två gifta döttrar till kyrkoherden i Ragunda, nämligen Berit och
Karin. Brevet finns i avskrift under Eriks hustru.
Erik med sina hustrur hade många barn,
möjligen 11 stycken om man ska tolka antalet arvslotter som barnen har i
Skottgården, Oviken (Z), lika med antal barn. Här i Ovikens Ting 23 oktober
1673, §19 sid 705, finns de 11 arvslotterna omnämnda:
”19. Ransakades om Skottgårdzhemmanet
som ländzman Jon Muur åboor, hwilket beståår af
3 ½ tunl:d som sal. h:r Erich Theonomus,
comminister i Sunne, på sin hustrus wäg:r 1/11-deel
ärfdtligen har possiderat emot dhe andra syskonen effter
sitt sal. swärfolk h:r Erich i Hammerdahl,
efter som den förra kullen war [lucka] och
senare [lucka]. Hwilket hemman af långlig
wahnbruk ähr kommit i skattwrak och legat
ödhe i 2 åhrs tijdh. Den tijden ingen fanss af
bördemännerne eller någon arfwinge som
wille draga försårgh, huru hemmanet skulle kunna
blifwa behållit och besutit. Fördenskuld hafwer hanss excell:tz
generalleutnampten och gouverneuren
h:r Carl Sparre wordin förorsakat ...”
Värt att notera är också att 1673 var det ingen
av arvingarna som ville ha Skottgården i Oviken (Z). Ändå förekommer
Skottgården i många domprotokoll, vilket är tur för oss efterlevande som vill
få koll på familjen. Här är några fall från domboken:
-
1648: Dottern Barbro var gift med
Kapellanen i Sunne (Z), herr Erik Erisson Theonomus. Vid Ovikens ting 26 juni
1648 klagar han över hennes fädenearv i Skottgården, Oviken (Z).
-
1667: På Ovikens ting 9 oktober 1667, får vi veta
att Barbros man är död och att han tidigare köpt en arvslott i
Skottgården av Barbros syster Britas man.
-
1684: På Hammerdals ting den 22 & 24
November, 1684 betygade dottern Kerstins bror Hans Eriksson Blix
i Grenås, Hammerdal (Z) att hon fått jordpengar för Skottgården från sin svåger
Herr Erik (Eriksson) i Sunne (Z), gift med Kerstins syster Barbro
Eriksdotter.
Med hjälp av dessa domprotokoll får vi fram
följande barn: Barbro, Brita, Kerstin och Hans; samtliga boende i Jämtland och
Sverige efter 1645. Då saknar vi möjligen 7 barn för att fylla de 11
arvslotterna. Ingen av dessa tycks ha efterfrågat sina arvslotter i
Skottgården. Det kommer att visa sig att de flesta bor i Norge, vilket kan
förklara varför.
Erik var gift 2:a gången före 1622-11-22
enligt Hammerdals hösttingting, sid 15. Här ett utdrag från tingsprotokollet:
Här i avskrift:
1622 så var Erik Eriksson och Peder Henriksson
riktiga ovänner om man ska tolka domboken rätt. Vad de båda inte visste då var
att Eriks dotter Kerstin och Peders son
Wellam skulle gifta sig med varandra ca 30 år senare.
Lite senare i protokollet förklarar sig Peder
Henriksson med följande ord:
Här i avskrift:
Det vi kan utläsa av protokollet är att Eriks
2:a hustru fött minst ett barn novenber 1622 och att hon inte ”er aff ädeelige
stamme”. Eftersom Eriks 1:a hustru var dotter till kyrkoherden i Ragunda så kan
det inte vara henne han åsyftar, utan Elisabeth Pedersdotter som vi dock inte
vet varifrån hon kommer. Kan hon vara från Norge månne då flera av hennes barn
flyttade dit och gifte sig?
I 1624 års Jordebok över odelsbönder finns Her
Erik i Hammerdal och hans bror Christoffer noterade för Skottgården i Oviken,
samt ett ödegods:
1648 får vi veta en del om Eriks två hustrur
och om två barnkullar. Eriks dotter Barbro var gift med Kapellanen i Sunne (Z),
Erik Erisson Theonomus. Här klagar denne Erik över sin hustrus fädenearv i
Skottgården, Oviken (Z) vid Ovikens ting 26 juni 1648:
”2. Her Erich Ericj, kappelan j Sundhe
prästegell, klager effter sin hustros,
Barbro Erichzdotterz, fäderne jord j
Skottgårdh.
Så bewijses at s. Her Erich
hadhe medh sin quinno löst en lott j
Skottgård för 20 Richzdaler. Än
bortpantat sin förrige quinnos jord j Rafwen,
Hammersgården,
för 15 Richzdaler,
kommer så på forrigkullen 28 Richzdaler, än
effter s. Her Erich 1/3die
part j Skottgården.
Resol. Effter noga sakens skehrskodan, dömes
Her Erich å sin hustros och
hustro syskons wegna betala till den förrige
barnekullen 28 Richzdaler, och
sädan uthlössa dem af sin tridie part j
offtabmte Skottgårdh. Ehuadh rätt
den förrige kullen kan hafwa till
Sickåsgården j Hammerdal att fordra, skall
dem på Hammerdalz ting well ske och wedderfaras.”
Här ovan framgår var Barbros föräldrar har
eller haft jord:
-
pappa
Erik har i Skottgården, Oviken (Z).
-
pappas
1:a hustru (Karin/Brita Eriksdotter) i Hammargården, Ragunda (Z).
-
mamma
(Elisabeth Pedersdotter) i Sickåsgården (Haraldsgården), Hammerdal (Z).
Vilka av Eriks barn som hör till vilken
hustru är inte helt klart, men de här bör komma från 1:a hustrun Karin/Brita
Eriksdotter; hon dog någon gång mellan 1613 och 1622:
-
Hans
Eriksson Blix, född 1612/13 enligt dödsattesten 1689.
-
Kerstin
Eriksdotter, troligen född på 1610-talet och därmed mest troligt Karin/Britas
dotter.
-
Brita
Eriksdotter, var troligen ”utflugen ur Sikås-boet”
1645, änka 9 oktober 1667. Mamman osäkert, men troligt Karin/Brita. Hennes namn Brita pekar också på hennes släktskap med barnen till
kyrkoherden i Ragunda (Z).
Till 2:a hustrun Elisabeth Pedersdotter, som
hade minst ett barn 1622-11-22, har jag antagit följande barn:
-
Karen
Eriksdotter Blix föddes 1620 och troligast dotter till Elisabeth. Död i Norge
1702.
-
Peder
Eriksson Blix, född 1621 [12],
därmed son till Elisabeth.
-
Barbro
Eriksdotter, gift omkring 1648, barnen omyndiga 1666; troligen dotter till
Elisabeth. Sonen Erik född 1651 flyttade till Norge och dog där 1711.
-
Sophia Eriksdotter Blix, född 1626, död 1709 i Norge.
-
Margareta Eriksdotter, född ”kort” före
1630.
-
Jöns
Eriksson, född ”kort” före
1630, död
1699 i Hammerdal (Z).
-
Elisabeth Eriksdotter Blix, född 1631, död 1700 i Norge.
Då var 10 barn identifierade och om de var 11
enligt Skottgårdens arvslotter så finns en möjlig kandidat Ellen. Det finns en
Ellen Eriksdotter gift i Norge med Thomas Davidsen. De hade en son David
Thomasen, född 1658 och gifte sig 1691 med sin kusin Mette Jensdatter Svaboe.
För att få gifta sig så skrev de till kungen och fick den 25/4 1691 ett
dispensbrev. Jag har dock inte hittat detta brev och nämner henne därför endast
som en kandidat.
Erik var död 1637-11-27 enligt hösttinget i
Hammerdal (Z), sid 115, då hustrun Elisabeth och barnen köpte Haraldsgården i
Sikås Hammerdal (Z):
”Stod
for retten Suend ollss i sichaas paa sin egen och Kiersten / gunderss datter
Vegnne mz hindis Villge, och sambtöcke, / Sollde sködede samptligen fraa denom och
deris Arff- / uinger Alld deris odells iord i sichaas Kalldis / Harills gaard
och opund Elisabet Pedersdatter och / Saligh Her Errichis börn och
Arffuinger, thill euig / egeendom och odells Undtagen de x Mellinger iord / mz
eng der thill paa Komnier, Huillehen iord som nu / findis Aff staget: Dennom
haffr de sig Sellff forbeholl- / den frellseligen Att Niude:”
Gifte och barn
Gift före 1604 [3] .
Karin @ Eriksdotter. Född omkring 1575 [4] [3] .
Död före 1622 [11] .
Barn:
Hans
@ Eriksson Blix. Född beräknat 1612 [12] [13] .
Död 1689-02-10 i Grenås, Hammerdal (Z) [12] .
Kerstin § Eriksdotter (Blix ?). Född [14] .
Död beräknat 1657 i Fyrås, Hammerdal (Z) [14] .
Brita § Eriksdotter. Född i Hammerdal (Z) [15] .
Gift omkring 1622 i Hammerdal
(Z) [3] .
Elisabeth
Pedersdotter. Född [4] [11] .
Barn:
Karin § Eriksdotter Blix.
Född 1620 i Hammerdal
(Z) [16] [4] .
Död
1702-04-06 i Korskirken Socken,
Norge. [16] .
Peder § Eriksson Blix.
Född omkring 1621 i
Hammerdal (Z) [4]
[17] .
Död 1694-05.. i Øksnes,
Vesteraalen, Norge [17] .
Barbro § Eriksdotter Blix.
Född [4] .
Sophia § Eriksdotter Blix.
Född [4] .
Margareta § Eriksdotter.
Född före 1630 i Hammerdal (Z) [18] [19] .
Jöns § Eriksson.
Född [4] .
Elisabeth § Eriksdotter Blix. Född
[4] .
Källor
1.
HSH Hammerdal sid 302, Kyrkoherde #10
2.
HSH Supplement sid 109, Hammerdal
3.
HSH Supplement sid 166, Ragunda
4.
HSH Supplement sid 108, Hammerdal
5.
Til prestesoga for Jamtland og Herdalen, Oddvar Grønli
6.
HSH Oviken sid 34, Kyrkoherde #12
7.
HSH Supplement sid 158, Oviken
8.
HSH Offerdal sid 6, Kyrkoherde #10
9.
HSH Supplement sid 149, Offerdal
10. HSH Oviken sid 30-33,
Kyrkoherde 10
11. Hammerdal Ting 1622-11-22,
Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll-I, 1621 ? 1628, sid 64
12. Hammerdal (Z) DB 1687-1779
C:1 sid 4, 1689
13. Hammerdal Ting 1655-11-28,
Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol A I/4,§ 6
14. Hammerdal Ting 1684-11-22,
§4
15. Oviken 1667-10-09, sid 134
16. Korskirken Socken sid 261,
A 10, 1702
17. NST 1931 sid 83, Henning
Sollied
18. Mantalslängd 1645 sid 104,
Sikås, Hammerdal
19. Hammerdal Ting 1652-11-30,
Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, vol. A I:3, sid. 247v-250r, § 8c
Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd
2022-09-09 med hjälp av Disgen
version 2016.