Kyrkoherde i Offerdal
1620-42
Född 1575 i Offerdal (Z) [1] [2] [3] .
Död/Begravd
1656-11-23 i Trång, Alsen
(Z).
Olof § Nilsson |
|
|
|
||
|
|
|
|
"Herr Ola i Trång", Kyrkoherde i Offerdal
åren 1620 till åtminstone 1642, eventuellt ända till sin död 1656. 1642 står
nämligen efterträdaren Olof Bertilsson som kyrkoherde och ”År 1642 sattes
efterträdaren till vicepastor under khdens orkeslöshet, och 1644 fick herr Olof
i Trång prostens befallning att hädanefter ingen tjänst förrätta”; enligt
Bygdens herdaminne.
Herr Ola är född 1583 enligt gravstenen på
Alsens kyrkogård. MEN, Olofs efterträdare som kyrkoherde har skrivit i
Offerdals Kyrkobok 1642-1668, sidan 1, att han är född redan 1575:
Her Olof i Trång ehr födt den 5 / Maij Anno
1575 på en freddag / på afften 2 timer
for solen / gick neder.
År 1575 verkar stämma bättre som födelseår då
Olof är prästvigd senast 1601 enligt Tionde registret 1600-1601 i Mo, Alsen
(Z):
Mon / Her Oluff Nielssönn
Dessutom får han en son Måns med hustrun Elin
Larsdotter 1598, enligt Måns nekrolog 1692-04-21 i Alsens begravningsbok.
Enligt Räfsten med Jämtarna 1613, av Hasse
Petrini, så rymde Olof till Norge under Baltzarfejden: ”H [er] Olluff Nielssen,
Mon, römptte, frii.”
Härnösands stifts herdaminne av Leonard
Bygden för Offerdals kyrkoherde #12:
12. Oluf Nielsen (1620-56), f. i Mo, Alsens
s:n 1583, enl. grafstenen
på Alsens kyrkogård.[¹] Förmodligen
är han densamme Oluf Nielsen,
hvilken uppföres som sogneprest i Beistadens
prestegjeld i Trondhjems
stift åren 1610-15.[²] Denne
vidimerar näml. ett jämtländskt bref rörande
Alsen (DS 5: n. 4027a). Han hade tydligen
varit vice pastor i Offerdal
någon tid, innan han 1620 af herr Peder,
gamell prosten, på öfverhetens
befallning insattes till sogneprest, »saavell
som thillforne att trage
hans kalld aff bönderne». På tinget i
Offerdal 11 dec. 1621 sporde fogden
Dan. Rasmussen herr Olof i Mo till om det
afguderi, som var gängse i de
olaga kapellen i Offerdal. Af undersökningen
framgick, att ett par kapell
från katolska tiden ännu funnos i
skogsbygden, däribland ett vid gården
Landöen, hvarest man uppställt några från
kyrkorna utkastade helgonbilder
och brukat åtskillig vidskepelse. Så hade en
barnsängskvinna,
som i 8 dagar låg i pina, fått rådet att
sända en annan kvinna till därvarande
kapell och offra några gåfvor för sin
förlossning. Hon gaf ett halskläde,
som ännu befanns liggande på en S:t Laurentii
bild i kapellet. Detta
hade dock skett omkring 23 år förut; kvinnan
var död, men hennes man
erkände detta. En annan bekände, att han fört
ett beläte till Öster kiellens
kapell, som benämndes »korset». De i trakten
boende hade begärt att få
behålla samma kapell. »Then beklede billede
bleff fördt for retten och
siden opbrendt.» Vid allmänna landstinget på
Kungsgården 16 febr.
1622 föredrogs ärendet, och domen föll, att
nämnda kapell skulle genast
nedrifvas; de ännu lefvande, som af
vankunnighet brukat någon förargelse
i förn:da kapell, skulle stå kyrkstraff och
gifva något åt de fattiga,
men den som efter denna dag brukade något
afguderi, skulle straffas efter
ordinantien. (Jdb.) Herr Olof bodde själf
aldrig på prästgården i Offerdal,
utan först på Mo, sin fädernegård, till dess
han köpte ett hemman i Trång,
där han enligt sägen slog under sig hela byn
med undantag af en hemmanslott,
som ägaren på inga villkor ville afyttra, på
grund hvaraf de bägge
grannarne stodo på så spänd fot, att de icke
kunde förmås att använda
samma hink till den gemensamma brunnen i byn.
Detta gaf anledning till
klagomål, att khden vanhäfdade prästborden i
pastoratet och lät Offerdals
prästgård alldeles förfalla, sättandes här
den ena landbonden efter den andra,
»som tröskade omsider säden i
hvardagsstugun». Man finner att
khdens ständiga vistande i annexet äfven
underhöll Alsenbornas gamla
missnöje att nödgas sortera under Offerdal
som moderförsamling. År
1642 sattes efterträdaren till vicepastor
under khdens orkeslöshet, och 1644
fick herr Olof i Trång prostens befallning
att hädanefter ingen tjänst
förrätta; han fortfor ändock länge därmed.
Fick i anseende till sin trohet
under krigstiden gården Trång fri från
utlagor och utskrifning enl. kgl.
bref 24 dec. 1648. Han afled 12 nov. 1656.¹
G. 1) m. Elin Larsdotter 2) m. Märit
Hemmingsdotter, efterlefvande.
Barn i 1. giftet: Måns Olofsson, bodde i
Åkeräng, d. 21/4 1692, begr. i
faderns graf; Nils Olsson, f. 1624, bodde i
Landön, d. 30/1 1706. -
I 2. giftet: Eline, g. 14/10 1660 m. Erik
Nilsson i Viken, sedan i Hof; Olof,
döpt i Trång 24/10 1647, antog namnet
Trangius, komm. i Alsen; Isak Oluffsen,
f. 1649, bonde i Åsen, d. före 1685; Kirstin,
döpt i Trång 21/5 1652.
¹ Egendomligt förefaller, att hans v. pastor
O. Bertilsson i sina anteckningar uppgifvit hans födelsedag 5 maj 1575 på en
fredag på afften 2 timmar for solen gick neder, en uppgift, som oaktadt sin
utförliga bestämdhet ej kan vara riktig.
² Erlandsen, Trondhjems stifts Geistlighed s.
261.
Supplementet
till herdaminnet av Bertil Hasselberg:
12. OLUF NIELSEN (1620-42/56), son till Niels
Andersson
ovan och broder till företrädaren. Han
uppgives på gravstenen vara
född 1583, vilket icke kan vara riktigt. I
dödbok har hans kompastor
och efterträdare angivit herr Olofs
födelsedag till den 5 maj 1575,
en fredag på aftonen två timmar innan solen
gick ner. Den 5 maj
1575 var icke en fredag utan en torsdag.
Gronli har visat, att herr
Oluf i varje fall inte kan vara född så sent
som 1583. Tiondemantalet
för Alsen 1600-1601 upptager herr Oluf med
prästtitel. Tunaeus
uppger födelseåret till 1576. I personalier
för en sonson i Offerdals
kyrkobok 1753 uppges farfadern vara född i
maj 1576.
Herr Oluf rymde till Tröndelagen 1611, då
svenskt krigsfolk
ryckte in i Jämtland. Han ägde jord i Stod
och var 1613 kapellan
i granngället Beitstaden, där han blev
sogneprest 1614 (förde där
tillnamnet Jamt). Han tog där emot
inventariedokumenten av företrädarens
herr Daniel änka den 29 mars 1614, enligt
hans egen
anteckning i ett Missale Nidrosiente (nu i
universitetsbiblioteket i
Oslo). Som pastor i Beitsaden vidimerar han
en översättning av ett
ärkebiskopsbrev av 1346 rörande Alsen (JHD
53). Han synes ha
återvänt till Jämtland 1617. På ting i Alsen
4/4 detta år krävde han
upplysningar om det odelsgods i Hov i Alsen,
som bort tillhöra hans
syster Årsillas i Smedsåsen barn. Ännu 1624
ägde han jordagods i
Innherad, i Vassaunet i Egge, i Kukudalen i
Beitstaden och i Hollom
i Sparbu i Norge. Eftermälet i kyrkboken är:
en jordälskande
man. Förutom Mo och Trång ägde han i Sverige
hemman i Åse Alsen,
i Västerstavre Offerdal, i Ris och Högen i
Mörsil, i Verkön
Norderö och hade del i laxöringsfisket i
Ytterån. Som pant för korn
i hungerår fick han skattefisket i Ljungdalen
i Hede. I bygdetraditionen
framstår herr Oluf som wittenbergslärd och
trollkunnig. Se
vidare Herr Ola i Trång, en märklig
prästgestalt i 1600-talets Jämtland,
av Ivan Forssberg i Forum Theologicum 1951.
Första hustrun Elin Larsdotter var från Mo i
Alsen. Hennes fädernegård
gick i arv till barnen i detta gifte. De voro
följande: Nils
Olofsson, den äldste, löste ut helsyskonen
från Mo 1664 (Dombok).
Måns Olofsson, landsbonde i Åkeräng, Sunne,
död 21/4 1692, begravd
i faderns grav i Alsen. Enligt dödboken var
han född 1598.
Han gifte sig 17/1 1692, i 93 års ålder om
födelseåret är riktigt, och
3 månader före sin död, med Segrid Persdotter
från Kösta i Alsen,
änka efter länsmannen Erik Ersson Bång.
Agnes, g. m. kyrkoherden
i Hammerdal Morten Halvardsen Stenius.
Kerstin, g. m. en Peder
Oluffsen i Trondheim. — Dessa helsyskon äro
nämnda i köpebrev av
26/1 1664 (jfr under Stenius Hammerdal). Till
barnen i detta gifte
förmodas höra Olof Olofsson, f. 1605, bonde i
Mellbyn Mattmar,
död 1645 begr. 23/2 (Lennart Trangius).
En son Israel omnämnes 1649. Den 9 september
1649 absolverade
herr Oluf sin son Israel publice (gav honom
offentlig avlösning). Tidigare
samma år hade han nekat sin sons barn dopet.
En släkttradition,
återgiven i brev 1794, berättar följande:
Gubben 01. Nilsson
skall, såsom hans avkomling den ärlige
Frestadius i Mattniar
berättar, varit så girig, att han icke nändes
hålla sina söner till studier.
Efter hans död kostade änkan på den yngste,
som blev komminister
0. Trangius senior. De äldre kommo mest i
bondeståndet.
En av dem skall, driven av nöden, stulit hos
sin far och rymt till
Norge, dit fadern skrivit, att han borde
hängas och fått svaret, att
man då borde hänga honom för faderns
förstugudörr. — Israel kan
ha varit av ett gifte mellan Elin Larsdotter
och Märit Hemmingsdotter.
Sista makan Märit Hemmingsdotter överlevde
maken och gifte om
sig 4/11 1660 med Olof Simonsson i Hov Alsen.
Kända barn i detta
gifte: Elin, f. 1629 död 27/3 1719, g. 14/10
1660 m. bonden och
länsmannen först i Vike, sedan i Hov, sist i
Röde, Alsen, Erik Nilsson,
f. 1628 död 15/9 1706. Isak Olofsson, f.
1639, bonde i Åse, Alsen,
död före 1685, g. 25/6 1665 m. Dorethe
Olofsdotter från Åse,
f. 1637 död 13/5 1696. Olof Trangius, f. 1647
döpt 24/10, komminister
i Alsen. Kirsten, f. 1652 döpt 21/5 död 1/12
1728, g. 1. m.
löjtnanten Jonas Bachaeus, 2. m. förridaren
Olof Håfman i Hov Alsen,
f. 1650 död 8/4 1732. Märit, död 4/6 1727, g.
m. bonden i Verkön
Norderö Faste Tholsson, f. i Revsund 1651 död
omkr. 1737 (Burman
känner detta gifte men kallar makan Elisabet.
I Norderö kb
kallas hon Märet).
Den i Hm som son i första giftet upptagne
Nils Olsson, f. 1624
död 1706, hör icke hit. Han är son till
kapellanen Olof Gudfastsson,
se nedan.
Enligt Kyrkans Räkenskaper i Offerdal (Z)
1582-1702, sid 138, kan vi läsa att Olof var ”en jordälskande man som lät
aldeles förfalla Offerdals Prästagård”:
” Årtalet
får man nu wist igen som thenne Hr. Erich / Halfersson warit Pastor här i
Offerdal 1531 / Efter han kom Hr. Nils Andersson ... succederade / sönerna,
först Hr. Anders Nilsson, efter ... broder / Hr. Olof N. i Trång, een
jordälskande / man som lät aldeles förfalla Offerdals Prästagård, sät- /
tdandes här then ena landbonde efter then andra, som / tröskade omsider. Sädan
i hwar dag stängen (?) i thet giorda / han för sina många gårdar eller hemman i
Alsen; Inkallandes (?) / många Alsen bönder thet moderkyrkian icke wore /
Offerdahl, som än een Suurdeg (?) hoos the gl:e i Alsen / Socken wara mon.”
Olof dör 1656 enligt anteckningar om
ämbetsförrättningar i Offerdals kyrkobok, sid 361:
Dnca 25 Trinit(atis) graff faestede / Iag H.
Olluff i Trång i Alsne.
Källor
1.
HSH Offerdal sid 7, Kyrkoherde #12
2.
HSH Supplement sid 149, Offerdal
3.
Jämtlands Reformator - Landsprosten Erik Andersson i
Oviken och hans samtid av Carl Wangby sid 98
4.
HSH Offerdal sid 6, Kyrkoherde #10
5.
HSH Oviken sid 30-33, Kyrkoherde 10
6.
DN XIV 513, 1625
Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd
2018-04-26 med hjälp av Disgen
version 2016.