Ansedel Olof § Nilsson

1575 - 1656

 

Kyrkoherde i Offerdal 1620-42
Född 1575 i Offerdal (Z) [1] [2] [3] .

Död/Begravd 1656-11-23 i Trång, Alsen (Z).

Olof § Nilsson
Född 1575 i Offerdal (Z) [1] [2] [3] .
Död/Begravd 1656-11-23 i Trång, Alsen (Z).
Kyrkoherde i Offerdal 1620-42


F Nils @ Andersson.
Född [4] [2] .

Kyrkoherde i Offerdal 1551-80


FF Anders @ ? Torkelsson ?.
Född uppskattat 1490 i Mo, Alsen (Z).

 


M Märta @ Eriksdotter.
Född 1540 i Oviken (Z) [5] [4] .
Död i Offerdal (Z).


MF Erik @ Andersson.
Född [6] .
Död 1563 i Oviken (Z) [5] .
Landsprost i Jämtland, Kyrkoherde i Oviken 1526-1563

 

 

Levnadsbeskrivning

 

"Herr Ola i Trång", Kyrkoherde i Offerdal åren 1620 till åtminstone 1642, eventuellt ända till sin död 1656. 1642 står nämligen efterträdaren Olof Bertilsson som kyrkoherde och ”År 1642 sattes efterträdaren till vicepastor under khdens orkeslöshet, och 1644 fick herr Olof i Trång prostens befallning att hädanefter ingen tjänst förrätta”; enligt Bygdens herdaminne.

 

Herr Ola är född 1583 enligt gravstenen på Alsens kyrkogård. MEN, Olofs efterträdare som kyrkoherde har skrivit i Offerdals Kyrkobok 1642-1668, sidan 1, att han är född redan 1575:

 

Her Olof i Trång ehr födt den 5 / Maij Anno 1575 på en freddag /  på afften 2 timer for solen / gick neder.

 

År 1575 verkar stämma bättre som födelseår då Olof är prästvigd senast 1601 enligt Tionde registret 1600-1601 i Mo, Alsen (Z):

 

Mon / Her Oluff Nielssönn

 

Dessutom får han en son Måns med hustrun Elin Larsdotter 1598, enligt Måns nekrolog 1692-04-21 i Alsens begravningsbok.

 

Enligt Räfsten med Jämtarna 1613, av Hasse Petrini, så rymde Olof till Norge under Baltzarfejden: ”H [er] Olluff Nielssen, Mon, römptte, frii.”

 

Härnösands stifts herdaminne av Leonard Bygden för Offerdals kyrkoherde #12:

 

12. Oluf Nielsen (1620-56), f. i Mo, Alsens s:n 1583, enl. grafstenen

på Alsens kyrkogård.[¹] Förmodligen är han densamme Oluf Nielsen,

hvilken uppföres som sogneprest i Beistadens prestegjeld i Trondhjems

stift åren 1610-15.[²] Denne vidimerar näml. ett jämtländskt bref rörande

Alsen (DS 5: n. 4027a). Han hade tydligen varit vice pastor i Offerdal

någon tid, innan han 1620 af herr Peder, gamell prosten, på öfverhetens

befallning insattes till sogneprest, »saavell som thillforne att trage

hans kalld aff bönderne». På tinget i Offerdal 11 dec. 1621 sporde fogden

Dan. Rasmussen herr Olof i Mo till om det afguderi, som var gängse i de

olaga kapellen i Offerdal. Af undersökningen framgick, att ett par kapell

från katolska tiden ännu funnos i skogsbygden, däribland ett vid gården

Landöen, hvarest man uppställt några från kyrkorna utkastade helgonbilder

och brukat åtskillig vidskepelse. Så hade en barnsängskvinna,

som i 8 dagar låg i pina, fått rådet att sända en annan kvinna till därvarande

kapell och offra några gåfvor för sin förlossning. Hon gaf ett halskläde,

som ännu befanns liggande på en S:t Laurentii bild i kapellet. Detta

hade dock skett omkring 23 år förut; kvinnan var död, men hennes man

erkände detta. En annan bekände, att han fört ett beläte till Öster kiellens

kapell, som benämndes »korset». De i trakten boende hade begärt att få

behålla samma kapell. »Then beklede billede bleff fördt for retten och

siden opbrendt.» Vid allmänna landstinget på Kungsgården 16 febr.

1622 föredrogs ärendet, och domen föll, att nämnda kapell skulle genast

nedrifvas; de ännu lefvande, som af vankunnighet brukat någon förargelse

i förn:da kapell, skulle stå kyrkstraff och gifva något åt de fattiga,

men den som efter denna dag brukade något afguderi, skulle straffas efter

ordinantien. (Jdb.) Herr Olof bodde själf aldrig på prästgården i Offerdal,

utan först på Mo, sin fädernegård, till dess han köpte ett hemman i Trång,

där han enligt sägen slog under sig hela byn med undantag af en hemmanslott,

som ägaren på inga villkor ville afyttra, på grund hvaraf de bägge

grannarne stodo på så spänd fot, att de icke kunde förmås att använda

samma hink till den gemensamma brunnen i byn. Detta gaf anledning till

klagomål, att khden vanhäfdade prästborden i pastoratet och lät Offerdals

prästgård alldeles förfalla, sättandes här den ena landbonden efter den andra,

»som tröskade omsider säden i hvardagsstugun». Man finner att

khdens ständiga vistande i annexet äfven underhöll Alsenbornas gamla

missnöje att nödgas sortera under Offerdal som moderförsamling. År

1642 sattes efterträdaren till vicepastor under khdens orkeslöshet, och 1644

fick herr Olof i Trång prostens befallning att hädanefter ingen tjänst

förrätta; han fortfor ändock länge därmed. Fick i anseende till sin trohet

under krigstiden gården Trång fri från utlagor och utskrifning enl. kgl.

bref 24 dec. 1648. Han afled 12 nov. 1656.¹

G. 1) m. Elin Larsdotter 2) m. Märit Hemmingsdotter, efterlefvande.

Barn i 1. giftet: Måns Olofsson, bodde i Åkeräng, d. 21/4 1692, begr. i

faderns graf; Nils Olsson, f. 1624, bodde i Landön, d. 30/1 1706. -

I 2. giftet: Eline, g. 14/10 1660 m. Erik Nilsson i Viken, sedan i Hof; Olof,

döpt i Trång 24/10 1647, antog namnet Trangius, komm. i Alsen; Isak Oluffsen,

f. 1649, bonde i Åsen, d. före 1685; Kirstin, döpt i Trång 21/5 1652.

 

¹ Egendomligt förefaller, att hans v. pastor O. Bertilsson i sina anteckningar uppgifvit hans födelsedag 5 maj 1575 på en fredag på afften 2 timmar for solen gick neder, en uppgift, som oaktadt sin utförliga bestämdhet ej kan vara riktig.

² Erlandsen, Trondhjems stifts Geistlighed s. 261.

 

Supplementet till herdaminnet av Bertil Hasselberg:

 

12. OLUF NIELSEN (1620-42/56), son till Niels Andersson

ovan och broder till företrädaren. Han uppgives på gravstenen vara

född 1583, vilket icke kan vara riktigt. I dödbok har hans kompastor

och efterträdare angivit herr Olofs födelsedag till den 5 maj 1575,

en fredag på aftonen två timmar innan solen gick ner. Den 5 maj

1575 var icke en fredag utan en torsdag. Gronli har visat, att herr

Oluf i varje fall inte kan vara född så sent som 1583. Tiondemantalet

för Alsen 1600-1601 upptager herr Oluf med prästtitel. Tunaeus

uppger födelseåret till 1576. I personalier för en sonson i Offerdals

kyrkobok 1753 uppges farfadern vara född i maj 1576.

Herr Oluf rymde till Tröndelagen 1611, då svenskt krigsfolk

ryckte in i Jämtland. Han ägde jord i Stod och var 1613 kapellan

i granngället Beitstaden, där han blev sogneprest 1614 (förde där

tillnamnet Jamt). Han tog där emot inventariedokumenten av företrädarens

herr Daniel änka den 29 mars 1614, enligt hans egen

anteckning i ett Missale Nidrosiente (nu i universitetsbiblioteket i

Oslo). Som pastor i Beitsaden vidimerar han en översättning av ett

ärkebiskopsbrev av 1346 rörande Alsen (JHD 53). Han synes ha

återvänt till Jämtland 1617. På ting i Alsen 4/4 detta år krävde han

upplysningar om det odelsgods i Hov i Alsen, som bort tillhöra hans

syster Årsillas i Smedsåsen barn. Ännu 1624 ägde han jordagods i

Innherad, i Vassaunet i Egge, i Kukudalen i Beitstaden och i Hollom

i Sparbu i Norge. Eftermälet i kyrkboken är: en jordälskande

man. Förutom Mo och Trång ägde han i Sverige hemman i Åse Alsen,

i Västerstavre Offerdal, i Ris och Högen i Mörsil, i Verkön

Norderö och hade del i laxöringsfisket i Ytterån. Som pant för korn

i hungerår fick han skattefisket i Ljungdalen i Hede. I bygdetraditionen

framstår herr Oluf som wittenbergslärd och trollkunnig. Se

vidare Herr Ola i Trång, en märklig prästgestalt i 1600-talets Jämtland,

av Ivan Forssberg i Forum Theologicum 1951.

Första hustrun Elin Larsdotter var från Mo i Alsen. Hennes fädernegård

gick i arv till barnen i detta gifte. De voro följande: Nils

Olofsson, den äldste, löste ut helsyskonen från Mo 1664 (Dombok).

Måns Olofsson, landsbonde i Åkeräng, Sunne, död 21/4 1692, begravd

i faderns grav i Alsen. Enligt dödboken var han född 1598.

Han gifte sig 17/1 1692, i 93 års ålder om födelseåret är riktigt, och

3 månader före sin död, med Segrid Persdotter från Kösta i Alsen,

änka efter länsmannen Erik Ersson Bång. Agnes, g. m. kyrkoherden

i Hammerdal Morten Halvardsen Stenius. Kerstin, g. m. en Peder

Oluffsen i Trondheim. — Dessa helsyskon äro nämnda i köpebrev av

26/1 1664 (jfr under Stenius Hammerdal). Till barnen i detta gifte

förmodas höra Olof Olofsson, f. 1605, bonde i Mellbyn Mattmar,

död 1645 begr. 23/2 (Lennart Trangius).

En son Israel omnämnes 1649. Den 9 september 1649 absolverade

herr Oluf sin son Israel publice (gav honom offentlig avlösning). Tidigare

samma år hade han nekat sin sons barn dopet. En släkttradition,

återgiven i brev 1794, berättar följande: Gubben 01. Nilsson

skall, såsom hans avkomling den ärlige Frestadius i Mattniar

berättar, varit så girig, att han icke nändes hålla sina söner till studier.

Efter hans död kostade änkan på den yngste, som blev komminister

0. Trangius senior. De äldre kommo mest i bondeståndet.

En av dem skall, driven av nöden, stulit hos sin far och rymt till

Norge, dit fadern skrivit, att han borde hängas och fått svaret, att

man då borde hänga honom för faderns förstugudörr. — Israel kan

ha varit av ett gifte mellan Elin Larsdotter och Märit Hemmingsdotter.

Sista makan Märit Hemmingsdotter överlevde maken och gifte om

sig 4/11 1660 med Olof Simonsson i Hov Alsen. Kända barn i detta

gifte: Elin, f. 1629 död 27/3 1719, g. 14/10 1660 m. bonden och

länsmannen först i Vike, sedan i Hov, sist i Röde, Alsen, Erik Nilsson,

f. 1628 död 15/9 1706. Isak Olofsson, f. 1639, bonde i Åse, Alsen,

död före 1685, g. 25/6 1665 m. Dorethe Olofsdotter från Åse,

f. 1637 död 13/5 1696. Olof Trangius, f. 1647 döpt 24/10, komminister

i Alsen. Kirsten, f. 1652 döpt 21/5 död 1/12 1728, g. 1. m.

löjtnanten Jonas Bachaeus, 2. m. förridaren Olof Håfman i Hov Alsen,

f. 1650 död 8/4 1732. Märit, död 4/6 1727, g. m. bonden i Verkön

Norderö Faste Tholsson, f. i Revsund 1651 död omkr. 1737 (Burman

känner detta gifte men kallar makan Elisabet. I Norderö kb

kallas hon Märet).

Den i Hm som son i första giftet upptagne Nils Olsson, f. 1624

död 1706, hör icke hit. Han är son till kapellanen Olof Gudfastsson,

se nedan.

 

Enligt Kyrkans Räkenskaper i Offerdal (Z) 1582-1702, sid 138, kan vi läsa att Olof var ”en jordälskande man som lät aldeles förfalla Offerdals Prästagård”:

 

Årtalet får man nu wist igen som thenne Hr. Erich / Halfersson warit Pastor här i Offerdal 1531 / Efter han kom Hr. Nils Andersson ... succederade / sönerna, först Hr. Anders Nilsson, efter ... broder / Hr. Olof N. i Trång, een jordälskande / man som lät aldeles förfalla Offerdals Prästagård, sät- / tdandes här then ena landbonde efter then andra, som / tröskade omsider. Sädan i hwar dag stängen (?) i thet giorda / han för sina många gårdar eller hemman i Alsen; Inkallandes (?) / många Alsen bönder thet moderkyrkian icke wore / Offerdahl, som än een Suurdeg (?) hoos the gl:e i Alsen / Socken wara mon.”

 

Olof dör 1656 enligt anteckningar om ämbetsförrättningar i Offerdals kyrkobok, sid 361:

 

Dnca 25 Trinit(atis) graff faestede / Iag H. Olluff i Trång i Alsne.

 

Källor

1.    HSH Offerdal sid 7, Kyrkoherde #12

2.    HSH Supplement sid 149, Offerdal

3.    Jämtlands Reformator - Landsprosten Erik Andersson i Oviken och hans samtid av Carl Wangby sid 98

4.    HSH Offerdal sid 6, Kyrkoherde #10

5.    HSH Oviken sid 30-33, Kyrkoherde 10

6.    DN XIV 513, 1625

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd 2018-04-26 med hjälp av Disgen version 2016.