Kyrkoherde i Lit 1688-1703
Född 1640 i Oldberg, Näs (Z) [1] .
Död 1703-01.. i Prästgården, Lit (Z) [1] [2] .
Elias @ Olofsson Oldberg |
|
|
|
||
|
|
|
|
Ur Härnösands stifts herdaminnen (HSH) för
Lit är Elias noterad som Kyrkoherde #18:
”18. Elias Oldberg (1688-1703), f. 1640 två veckor före
korsmässan på Oldberg i Näs socken, såsom hans fader antecknat. Denne hette Olof
Olofsson, var från Falun, hade där lärt sig kopparslagarehandtverket och
flyttade först till Hackås, gifte sig Michaelitiden 1631 med Brita Pärsdotter
Skunk från Hof, inköpte sedermera hemmanet Oldberg vid Näs kyrka och blef så
stamfader för den vidtgrenade Oldbergska släkten. Elias var fjärde sonen,
inskrefs ss. student vid Upsala univ. nov. 1660; prästv. 1664; blef skolmästare
vid Jämtlands äldsta skola i Oviken och tillika oeconomus templorum eller
stiftskrifvare 1670; kapellan i Oviken 1680 samt därefter khde i Lit 1688. Han
var den egentliga anledningen till att Näsborna 1670 stängde sin kyrka för P.
Lang, då denne skulle predika därstädes, ty de önskade sitt socknebarn E.
Oldberg till präst och hade till och med sändt hans fader ss. ombud till guvernören
för att utverka hans utnämning. Khden Elias Oldberg var en storväxt man, af
gladt lynne och lär haft »stark grof röst både i utspråk och sång» (T.). Någon
tid före sin död hade han hos konsistorium begärt sonen Anders till
efterträdare, hvilken ock vid faderns frånfälle i jan. 1703 föreslogs därtill.
G. 1667 m. Maria Embdeman, dotter af khden Johan E. i
Opdalen, Norge, och syster till khden Hans Drakes i Oviken fru; d. 31/12 1715.
Barn: Anders, här efterträdare; Johan, nämnes
fältskärsgesäll 1706, provincial- medicus »på Vlieland»; Olaus, stud. i Upsala
1699, d. i Sthm 1702; Brita, f. 1672, g. m. komm. Nicolaus Salenius i
Hammerdal-Ström, omg. 1706 med kapten Johan Bergklyft; d. 3/4 1746 i Myssjö;
Barbro, g. 29/10 1695 m. komm. Dan. Hammarin i Brunflo-Lockne; Elisabeth,
(Lisken), g. m. komm. Hans Klockhoff i Ragunda; d. i Hsand 1725; Maria, g. i
Brunflo 1/12 1707 m. khden Petrus Sundius i Undersåker; d. 1710; Mätta, f. 2/6
1674, g. 10/9 1708 m. komm. i Hsand Lars Staaff och omg. m. khden Joh. Lidin i
Sidensjö, d. där 14/3 1745.”
Första gången jag hittar Elias är i
hösttinget i Oviken 1670 §16 angående ett hemman i Botåsen: ”... Bootåssen, den
wäll:de h:r Elias \Oldberg/ til kiöpz antagit, altså å eembetz wäg:r
förehålless h:r Elias Oldbergz be:te \p:g:r/ som han kan innehafw ...”
Vid Ovikens Ting 23 oktober 1673 §13 slutförs
köpet av hemmanet: ”H:r Elias Oldbergz hemman i Bootåsen opbödz, tridie”
gången.
Elias återfinns i Mantalslängden 1678 i
Botåsen, Oviken (Z), sid 71:
Bothåsen Hr Elias Åhlbergh
1674 vid hösttinget i Oviken kallas han
”Pædagogus och sysslemannen hederligh och wällärde h:r Elias Olai Oldbergh”:
1682 köper Elias ytterligare ett hemman
Svensåsen i Oviken (Z), enligt hösttinget i Oviken §19, sid 317/272:
19. Comminister h:r Elias Oldberg opböd 3:die
gången Oluf Swänsons hemman i Suänssåsen
om 2 tunl. för 80 d:r s.m:t, nästa bördemän
till lössn oklandratt.
Vid extratinget 1683 (5 februari) i Rödön
framgår att Elias, som då var komminister i Oviken, ville ha
kyrkoherdebefattningen i Rödön. Hans svåger länsmannen i Rödön Anders Olsson
Drake försökte hjälpa honom på traven. Som länsman hade han tillgång till
sockensigillet och utan sockenbornas vetskap eller medgivande satte han sigillet
på skrivelsen till domkapitlet. Här början på extratingets protokoll:
”Dato förekom befallningsman wälb:d Jonas
Flodin, opwijsandes hans excell:tz herr generalleutnantens
och gouverneurens högwälborne herr Jöran
Sperlings ordre de dato Giefle den 15
januarij sidstleden, af innehåld hurusom
befallningsman beordras att widh anbefalt extraordin.
tingh anklaga ländsman Anders Olsson
Drake, för dhet han sochne signetet wid h:r Eliæ
Oldbergs vocation till Rödöhns pastorat
missbrukat,
befordrandes honom för sådan dierfheet
och förmätenheet att få lagl. näfst.
Beropandes befallningsman sigh på håldne ransakningh
däröfwer effter herr gouverneurens excell:tz
ordre, daterat Giefle d. 5 junij 1682, som skiedde
d. 15 julij där effter, huar af i den förste
puncten befinnes att ländzman Anders Olsson Drake
hafwer utom sochnans willia och wettskap
låtit vocation för honom h:r Elia skrifwa och den
medh sochnans signete, uthan någons
öfwerwarande, på sochnens wägnar i länzmansgården
undertrycht, sägandes sigh wilia allena
swahra till conceptet, huilcket alt för ländzman
oprepades. Bekännandes han sigh uthom
sochnens wettskap privatim berörde vocation låtit
skrifwa och d. 1 maij 1681 medh sochne signetet
i länsmansgården sielf beseglat och verificerat,
förgifwandes lijkawäll sigh herr Eliæ begäran
där uthinnan för allmogen i sochnestufwan
kungiort, och sedan dhet skiedt war, för
pastore loci genom 2:ne perssoner dhet wetta
låtit, williandes ingen där af sedhan wetta.
Sedan widh probstetinget hafwer han icke allenast
tillijka medh allmogen samtycht att sökia och
förmå een skickeligh man till pastoris mågh och
successor, uthan och medh egen hand
skriffwitt under ...”
Svågern Anders Olsson Drake fick böta för
missbruket; ”Altså finner rätten skiäligt att dömma Anders Olsson Drake ... att
plichta medh 40 m:k och där hoos till rättegångs expensier i ett för alt att
betahla 14 d:r 24 öre s.m:t”
1686 så fortsätter Elias att köpa fastigheter
enligt Ovikens ting 19 och 20 april 1686 §17, sid 173/58:
17. Comminister herr Elias Oldenbergh
opbiuder tredie gången Chrestopher Skåttes hemman
i Hallom af ett tunlandh för 200 dal. s.m:t. Doch
böör han oppwijsa gårdzbrefwett, huar af må
synas, om dhet skattehemman är, iembwäll huru
och om han der till bördig är.
1688 blev Elias kyrkoherde i Lit (Z) där han
startade upp kyrkoböckerna. Här är första titelsidan från 1692:
Efter flytten till Lit säljer Elias sina
fastigheter Botåsen i Oviken (Z) och Österhallom i Myssjö (Z):
Ovikens Ting den 24–29 mars 1693 §36: ”36. Johan Olufson upbödh
tredie gången sin broders h. Eliæ Oldbergz skattegård Botåsen om 3
tunland för 225 d:r s:rm:t oklandradt.”
Ovikens Ting den 22–23 september 1693 §25: ”25. Mårten
Jönson upbödh tredie gången herr Eliæ Oldbergz skattehemman i Österhallom och
Myskie sochn, som köpt är för 200 d:r s.m:t, och uthom börden försåldt, och
förbehålles cronan lössn.”
Elias död finns noterad i Kyrkans räkenskaper
i Lit (Z) 1704, sid 68:
1704 åhrs Kyrckioräkning i Lit / ...
Testamentz penningar efter de döde: Sal / ...
Kyrckioherden Sal. Hr. Eliam Oldbergh
Enligt Herdaminnena så dog han redan i
januari 1703, men noterades först i 1704 års räkning. Att han var död redan
1703 bekräftas av Mantalslängden 1703 i Prästgården, Lit (Z):
Mantahls Längdaf Lijtz Tingelagh Pro A:o 1703
Lijtts Socken / Prästgård, ... Pastoris änkia
utan man, 1 måg, 3 döttrar över 15 år, 1 dräng och 4 pigor.
Här en karta från 1846 över några byar som
Elias bott i eller ägt:
Gift 1667 med Maria Embdeman [1] .
Maria
@ Embdeman.
Död 1715-12-31 [1] .
Barn:
Anders
§ Oldberg.
Född omkring 1668 [10] .
Död 1719-04.. i Lit (Z) [10] .
Johan § Oldberg. Född [1] .
Olaus § Oldberg.
Död 1702 i Stockholm (AB) [1] .
Barbro @ Eliasdotter Oldberg. Född uppskattat 1670 i Oviken (Z) [11] .
Död 1706 i Haxäng, Lockne (Z) [12] .
Brita § Oldberg. Född omkring 1672.
Död 1746-04-03 i Myssjö (Z) [1] .
Elisabeth "Lisken" §
Oldberg.
Död 1725-01-31 i Härnösand
(Y) [1] .
Maria § Oldberg. Död 1710 [1] .
Mätta § Oldberg.
Född 1674-06-02 [1] .
Död 1745-03-14 i Sidensjö (Y) [1] .
Källor
1.
HSH Lit sid 83, Kyrkoherde #18
2.
Mantalslängder 1642-1820 Västernorrland Prästgården, Lit
3.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 449, Tab 1
4.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 40, Tab 31:6
5.
Martinus Laurentii ättlingar - HLA Enskilda arkiv D:21
Tab 3
6.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 38, Tab 31
7.
Hackås Ting 1647-12-08, JDL IV, sid 41 §4
8.
Martinus Laurentii ättlingar - HLA Enskilda arkiv D:21
Tab 1
9.
HSH Torp sid 119-120, Kyrkoherde #6
10. HSH Lit sid 84, Kyrkoherde
#19
11. HSH Brunflo sid 167
12. Mantalslängd 1706 Lockne
Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd
2018-04-26 med hjälp av Disgen
version 2016.