Ansedel Lars @ Olofsson Pilfelt
-1678/1679
Löjtnant
Född [1] .
Död mellan 1678-09-26 och 1679-05-28 i Lista (D) [2] [3] .
|
Lars @ Olofsson Pilfelt
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Levnadsbeskrivning
Lars är omnämnd i Svenska Adelns Ättartavlor
V, utgiven av Gustaf Elgenstierna 1930, Adliga ätten Pilefelt, nr 230:
TAB 8
Lars (son av Olof Pilefelt, Tab. 7). Var löjtnant vid Jakob
Yxkulls regemente under konung Carl X Gustafs krig. Blev fången vid ryssarnas
erövring av staden Goldingen i Kurland 1659, men befriade sig själv. Tjänstlös,
då regementet upplöstes 1661. Kallas löjtnant 1667-06-21, då han fick konfirm.
på skattegården Lista i likanämnda socken, Södermanlands län, som tillfallit
honom efter svärmoderns död 1665. Var död 1679. Gift 1658 med Ingrid Hökeflycht
i hennes 2:a gifte (gift 1:o med sin syssling Gustaf Verdelet, adlad Verdelet
de Fornoy, död 1657), levde 1665, men var död 1671, dotter av ryttmästaren Tuve
Tuvesson Hökeflycht, och Christina Vädurhorn.
Barn:
Christoffer, född 165(9). Kornett. Död 1731. Se Tab. 9
Claes Larsson. Pikenerare vid livgardet. Död 1697-08-11
[14].
1659 togs Lars till fånga av ryska trupper
som erövrade staden Goldingen i Kurland från svenska trupperna. Han köpte sig
fri från fångenskapen enligt hans egna ord: ”med allt min ägendom som iag dyrt
nogh förwärfwat hafwer ... iag större lust hade adt komma på frij foot att
tiäna Ers K. May:t och mitt k. Fäderneslandh, ty greep iagh till dee ringa
medell som iag hade qwar, och ransionerade (=betala lösensumma) migh siällf”.
Om det här skriver Lars 1663 i ett brev till Kungl. May:t och ber om att få
tillbaka det han betalade i lösensumma för sin frigivning.
Riksarkivets Meritförteckningar, M113:
Stoormächtigeste Kånungh / allra nådigaste
Härre
Ers Kongl. Maij:t nödgas iag mäd dänna mijn
Underdån- och / Ödmiuke Supplication till känna gifwa, huru såsom iagh / (då
... bättre; sigh dän olyckan tilldroog att Gålldin- / gen i Churland af Fienden
äröfrat bleef. ) wardt tillijka / medh många flerra Ers Majts sampt Cronans
Militie be- / tienta fången, och tillijka allt min ägendom som iag dyrt /
nogh förwärfwat hafwer, mister. Nu såsom migh tychte / wara allt för swårt
länge uthi Fiendens hacht och Fän- / gellse blifwa hållin, och iag
större lust hade adt komma / på frij foot att tiäna Ers K. Maijt och mitt k.
Fäder- / neslandh, ty greep iagh till dee ringa medell som iag ha- / de qwar,
och ransionerade (=betala lösensumma) migh siällf, såm Ers K. Maijt / af
bijfogade attest i Nåder förnimmandes warder / ...
... / Nu emädan såsom alla andra officerare
som då i sam- /ma occasion (=tillfälle) woro, och sigh siällf från fienden
ransio- / nerade ähre för sin förb:de ranson contenterade (=ersatta) och /
betallte, ty låfwer iag i dän Underdånige och Ödmiu- / ka tillförsicht, Ers K.
M:t tächtes mig samma beneficium (förmån) / och N:der (=nåder?) af hög Kungl
gunst och N:er bewisa, och mijna / långliga giorda tiänster och travallier i
N:er ansee. / hwaruppå iag i all Ödmiukheet och diupaste Underdå- /nigheet
förwäntar Ers K. M:t, Aller nådigste Reso- / lution, och der hoos efter mijn
Underdåniga skylldigheet / förblifwer /
Ers Kongl Maj:ts /
Underdånige och Ödmiukeste Tiä- / nare in
till min dödsstundh. /
Lars Ollofsson Pijllfelldt”
Här är svaret, med avslag på sin begäran, som
Lars erhåller på sin Supplik, daterat 1 Februarij. Anno 1663:
”Emädan såsom Leutenanten under Wällborne Hr.
General / Mayorens Jacob Yxekulls Regemente, manhaftig Lars / Olofsson Pijllfälldt
hafwer af oss Undertecknade een at- / test begärat, huru såsom han, då
Gålldingen öfwergick, / tillijka mäd oss sampt fleera Ers Maig:t och Cronores
mi- / litie betiänta bleef där sammastädes fången, sig strapt / ransionerade,
och för samma sin ranson, uthlade 100 R.. / Hwilcken hans rättmätiga begäran
wij eij kunna uthslää. / uthan sådant wara fullkåmbligen passerat,
attestere, / och tillijka mädh wåra händers underskrifwande och wahn- / liga
Signeters förseglande bekräfelse. Datum Stock- / holm den 1 Februarij. Anno
1663.”
1665 erhåller han skattegården Lista, i Lista
socken i Södermanland, efter sin svärmor Christina Vädurhorns död.
1667-03-27 fich han konfirmerat att
”Enkiadrottningh den sistledne 27 Martij igenom det underskrefne öpne bref honom
har förundt widh sin egen Skattegårdh Lijsta”
1667-10-24 dokumenteras till Överguvenören
Greve Johan Gabriel Stenbock att Lista gård är för Lars Olofsson Pilefelt
”efter hans SvärModhers dödh är hemfallen at niuta och behålla under adligh
frijhet ... i sin och sin Hustrus Lijfstijdh”
Riksarkivets ämnessamlingar, Personhistoria,
P 13, sid 284:
”Högwälburne Hr Rijksstallmestere och ÖfwerGouver-
/ neur Gref Johan Gabriel Steenbock, såsom hans Kongl / May:t wår
allernådigaste konungh och herre, hafwer förmedelst dess / hijtt till Collegium
öpne gifne bref af den sidstledne 21 Junij i / nåder undt och confirmerat Leutenanten
Excell och wälbörd. / Lars Olofsson Pijhlfält hwadhsom hennes Kongl. May:t
Rijcksens / Enkiadrottningh den sistledne 27 Martij igenom det underskrefne /
öpne bref honom har förundt widh sin egen Skattegårdh Lijsta / ... uthi
Eskelstuna Lähn och Lijsta Sokn belägen, hwilken honom / efter hans
SvärModhers dödh är hemfallen, at niuta och behålla / under samma wilkor,
Nembl.adligh frijhet och frälsemanna- / tienst, som ... hans Svärmoder den haft
hafwer uthi sin / och sin hustrus Lifstijdh; altså är Collegij begiäran
K. Rijks- / stallmestre och ÖfwerGouverneuren behagade giva dhe förord - /
ningh, att be.. Leutenanten aldeles efter Kongl. brefwets lydel- / se må medh
innewahrande 1667 åhrs Ränta, samma ska.. / hemman i sin och sin Hustrus
Lijfstijdh hafde, bruka och be- / sittia, Datum Stockholm d. 24 Octob. 1667.
/
Pa dragande kull och Embetes wagnar /
Gustavur Soop, Gustav Baner ...”
1668-07-22 skriver han ytterligare ett brev
till Krigs Kollegiet och begär att få ut sin lön från sitt kompani; sin
svärfars Tufwe Hökeflychts kompani. Han har fortfarande inte fått tillbaka sin
lösensumma på 100 Dukater. Under 8 år har han rest till Stockholm för att få ut
dessa pengar och nu skriver han att utan dessa så är han ruinerad. I samma brev
skriver han ”Nu ähr min Hustru dödh ... så att iag nödgas medh hast taga ifrån
Stockholm mitt Aftrede.”
Krigskollegium Krigskollegii kansli,
Suppliker, 1668, sid 209:
”Högwählburne Nådige Herre, Sweriges Rikes /
Rådh, Genneral feldtmarskalk och Kongl. / Krigs Collegi Praesident så och
högwählburne / wähborne, wählb:ge respective samptel. / Rijgs och Krigs Rådh
mechtige promotores. /
Eders Höga Excellens Excellensier och
sampteligh det Höghl. / Kongl. Krigs Collegiomet. Nödgas iagh underdån
ödmiukkeligast / medh detta Suplic: bemöda emädan iagh Jämpte Mer- / andeles af
min Ryttmästare wälb: Tufwe Hökeflychts / Compagl. Hafwa nu på åttonde åhret
warit som oftast / här i Stockholm och fordrat på Compagniets Räst som / ähr
obetalt på officerernas aflööningar och det gemenes, / hwilka inga hemman
hafwer haft, dock likwähl satt / efter een Rustningen efter den andra, iagh för
min / Persohn icke allenast mist min egendom wedh Gåldinghen / uthan blef
fången och måste migh siulf ransionera för 100 / Ducater, och altså den ...
förmögenheten iagh hemma / Hadhe Blef dermedh Consumerat, hwilket mitt hin... /
intet ähndå så mykit hafwer ... som den månge / resor iag fåfängt på
Compagmiets wägner haft: / med den flera som i Näijden tillstedes warit,
fåfängt hijt / till Stockholm giordt hafwa, at iagh ser migh aldrig / komma
wähl der ifrån om Compagniet icke blifer / hulpit medh sin betalningh, hwar på
Auditeuren / Pedher Swensson ingen Ringa påster. Icke allenast sielft /
förskuttit så wähl migh som de andra Nödhtrengda / under Compagniet, detha
efter h... hulpit h.. / Andra på sin Credit medh Condition iagh skull wara / hans man, det iagh intet willkor... komma
pas- / sera; All den stundh iagh på Kongl. May:t s order haf:r ...”
Marginalanteckningarna till vänster, någon
som mottagit suppliken och ger sitt stöd till Lars:
”D. 23 Julij 1668 /
denna Supplicerer / och beder ödmiukligt /
Collegium behagade / hielpa Auditeuren (=brevskrivaren) / Per Swensson till / sin
betahlning uti / Cammer Collegie för / dhen för sträckningh / som han hafwer /
giordt Tufwe / Hökenflychts Com- / pagnie, så Officerare / som gemene för/
deras tienst till / hwilken ände och /att utp...ra på / den dheras preten- /
sion denna af Com- / pagniet, haf:r wa- / rit fullmächtigh / giordh att ... för-/
rese och nu för sin / aflidne Hustrus begrafning måste medh oförrättat
ährende gå hem igen / anhåller förden skull ödmiukligt Collegium tächtes betala
Auditeur ... Cam- / mer Collegio recommendera annars ähr att befahra dhet han
skrev / sökia Compagniet, på hwilken hendelse dhe lära wara ruinerade”
”... fått undanskafwa afräkningh uthi det
Kongl. Cammer / Collegio, och worden så wähl i Cammeren som hos Kungl. Krigs /
Collegium försäkrandher blifwa betalt; för den skuldh / iagh och Auditeuren
mitt fristuelse derhen, under- / dån ödmiukeligen som sin betalningh
Transporterats haf:er / Nu ähr min Hustru (det gudh bett...) dödh warde,
/ så att iag nödgas medh hast taga ifrån Stockholm mitt / Aftrede, och anmoda
Auditeuren sökia i Cammaren om / des betalningh; Men ... han heller sigh ...
... / migh och Compagniet om sin betalning ähr till Crono. / och största dehlen
Jämpte migh hafwa så ruinerat / oss, medh dessa många resorna at wij intet
hafwa ... / ... wåga der wij icke blifwa behulpna, hwarför / iagh underdån
ödmiukligast ..., det högl. Kongl. Krigs Collegium allra nådigste techtes
recommendera / oss samptligen af Compagniet som skäligen hafwa för / tient lön,
måtte blifwa Auditeuren Benådadhe och / tillstelte. Att han på ... ... hendelsä
som sigh best göör ... / kunde blifwa för ... Companijh Rästs fordring mechtig / der ähro några som hafwa rest åth
Skåne dhe hafwa / sitt att fordra när den komma silfwa tillstedes, hwil- / ket
Audieteuren och för detta hafwer observerat / wara Cronan förbehållit,
förmodandes allsom största / undånigheet blifwa en gång afhulpen ifrån detta
lång- / samma beswäret. Hwar på iagh - Edhers högha Excell: / och Nåder,
Nådigste resolution och gunstigaste promotiva / underdånligast will förmoda,
och förblifwer. /
Edhers Högha Excell: Excell: /
Nåders och samptelig Höghl. Kongl. /
Krigs Collegi minisstris/
D. 22 Julij 1668
Underdån
ödmiukaste i döden
Lars
Olofsson Phijfeldt”
Lars kämpade för sin ekonomi på flera
fronter, dels för att få tillbaka de ”utlagda” pengarna han använt för att köpa
sig fri från fångenskapen i Ryssland, dels en långvarig arvstvist efter sin
hustrus död.
Den 27 september 1678 lever fortfarande Lars
enligt i Fälsbroo Härad ting.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län
EXIe:1808 (1678-1678) Bild 8560 / sid 839:
”25) Opwiste Lorens Bergman H. Brita Durell
handbrev till ..., / uthi hon beder honom wara på hennes sijda i den acion medh
/ ... Pilfelt. Lorens Bergman insinuerade Kungl. Hofrettens .../ umissorial (?) i den mähl som fru Brita
Durell hade af Pilfelt at fordra / loco libillj insinuerade Bergman en Räkning
af hennes (?) Underskref... / på 2.941 ½ Rd (?) Kopp:
1)... Sahl: fru Hökeflycht hafwer upburet
af Sellinge ...
2) ... nekar Pilfelt hafwer upburit
...
Här framgår att Lars levde 1678-09-27 men var
död i den 28 maj 1679 då det hölls ting i Fälsbroo Härad igen, nu för att
reglera arven efter Lars, hans hustru Ingrid Hökeflycht och svärmor Christina
Wädurhorn, en mycket komplicerad och invecklad historia. Resultatet blev att
ingen av barnen fick ärva gården. Den gick till Ingrid Hökeflychts första mans brors
hustru Brita Durell.
Lars dog före 1679-05-28 enligt Fälsbroo
Härads ordinarie ting:
”A:o 1679 d. 28 Maij hölts ordinarie
ting med Fälsbroo Häradh / å wanligen Tingstad, närwarande Cronans Befallnings
/ man Wälb:de Lars Pijltre, och Härads Wahnlige Nembd.
Inkom fullmechtigen Anders Andersson med
Contra Räkning för Sahl. Leutenampten Lars Pilfält af Wälb: fru Brijta Durell
/ pratenderande rest af 2941 p:16 öre angående Sellniges Säthes- / gård, och
des Räntors upbärande, så af Sahl. Fru Ingel Höken- / flycht och hennes
andra man Sahl. Lars Olofsson Pijhlfält.
1.
Debiteras
Sahl. Pilfälts Arfwingar ...”
När Lars har dött är inget av barnen ännu
myndig, enligt brev till landshövdingen. Brevet bör vara skrivet 1679-80, efter
Lars död. ”barnen äro alla omyndiga” tyder på att de var födda efter 1664,
eftersom myndighetsåldern var 15 år då. Men, enligt Elgenstierna så är sonen Christoffer
född omkring 1659. Lars bör ha haft minst två barn, ”alla” tyder på fler än
två.
Riksarkivets ämnessamlingar, Personhistoria,
P 13, sid 283:
”Wälborne Herre Herr Landshöfdingh, /
Höghgunstige Herre och mächtige befordrare /
Wälborne Herr Landshöfdingens Execution,
gifwen till Wälg: / Fru Brita Durel, uppå Sahl: Liute: Lars Olofsson
Pijhlfälts / Samptelige Arfwingar tagen, angående den stund han afh dem /
pratenderar efter sidsta Fälsbroo Herads TingsRätts Resolution / Men såsom
saken ännu eij uth Agerat ähr uthan Pijhlfältz / arfwingar förmena sigh och
något hafwa af Wälb: frun att för- / dra, hänger alt så saken ännu ej Rätten,
hwarföre och hon nu / Citerat ähr dem
wähl. och, ähr eij heller dens eller barnens förmyn- / dare här på orten
boendes, uthan her om måste förständigas, / att wara tillstädes, ty barnen
äro alla omyndiga och under förmy- / darens Disposition. Alt för dij ähr
till Wälb:ne Herr Landshöf- / dingen uppå dessa fattiga fader- och moderlösa
barnens wägnar; / min underdåniga och ödmiuka böön, att Wälb: frun ännu
ej på nå- / gon tidh må tillåtas Execution för ofwan talda skiehl och att den
/ måtte få Dilation (=uppskov) betahla något hwart åhret det dhe kunna / blifwa
skyldighe, Gudh warder wisserligen Wälb:ne Herr ...
”... Landshöfdingen
medh alt andeligit och Lekammeligit godt riikeligen be.. / nades och
wedergiellandes, som dessa fattige barnen ähr behiel- / pelig uthi denna
måtton, på dhet dhe icke aldeles nu blifwa / Ruinerade och dheras ifrån dhem
tagit det Lilla som dhe kunna / efter sine Sahl: föräldrar hafwa.
Wälburne H: Landshöf- / dingens Nådgunstige swar förmodas iag här .thi.., iagh
ähr / och förblifwer uthi alt ..omstörsta och diupaste ödmiuk underdå- /
nigheet /
Wälborne Herr Landshöfdingens /
Ödmiuk Underdånige /
Tienere / Uppå arfwingarnes Wägnar /
Andersson
Brijta”
Bakgrunden till alla domstolsärenden är en
arvstvist från Lars hustru Ingrid Hökeflycht’s första man Gustaf Verdelet som
dog 1657. De hade ingen son som normalt skulle ärva sin far, så då kom tvisten
om arvet att hamna mellan Ingrid och Gustad Verdelet’s bror Christopher
Werdelet och hans hustru Brita Durell. Tvisten som pågår många år finns
dokumenterad i Svea Hovrätt, här 20 sidor från 1675 i PDF-format:
Lars protesterade mot alla krav som ställdes
på honom och familjen.
Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum],
1675, bild 214:
”Högwalborne Her Grefwe / Sweriges Rikes Rådh
och drottset / Högwälborne Herrar Sweriges Ri- / kes Råden Her precident och /
Hofrätts Råden! /
Wälborne Edla Ehreborne Högwise / och
Höglärde Gode Herrar Her Vice / precident och samteliga ... Hög- / gunstiga
Herrar!
Denna Högl: Kongl: Håfrätten månde iagh alt
som störste och diu- / paste ödmiuk: underdånigheet efter högsta weetskap och
kunnig- / heet föredraga och tillkänna gifwa; Till underrättelse uppå efter- /
följande punchter och der innpte min oskyldigheet framföra som mon / Contrapart
migh will påförda, Hwilket iagh will på ähra och redelig- / heet sanningen bekiännna
och den intet förtiga, som här efter fölier:
1) Det
H: Werdelet neeka till sigh intet hafwa ärft Allodial godsen / efter sina
föräldrar och bröder thet hafwer han sannerligen giort, / Ty han hafwer den
under sin egen Disposition medh dem giör och / låter, huru han bäst behagar så
att min Sahl: Hust: icke det rin- / gaste af dem Nutit uthan måst gåå der ifrån
som sparf från ax, / och hon ej heller något begierte, utha blifwer widh ...
... / förlikning skriften som oss emellan giordh ähr och intet hafwer iag ...
//
... påbördat honom något uthan godtgen thet
giort som han posdiderar / och innehafwer!
2) Det
H: Werdelett ähr igenom domar pålagdt att betala sin Sahl: / broders H: Gustaf
Werdelett giäll thet giör att han alla sin broders / godts och egendom
innehafwer som uthi förra punchten nogsampt be- / wisas och förmåhled!
3) Skatterättigheeterna uthi Donations godsen
äro uthi Sellinge och / Wästansiöö Sätteri der han nu åboor och aldeles under
sig han / der medh att giöra och låta, som han hälst behagar och gitter /
oqwaldt!
4) Allodial godsen är wist att H: Werdelet
under sigh hafwer / men huru han har medh dem umgodt: det må han sielf weeta
an- / tingen han dem försålt eller pantsatt hafwer det står honom fri / huru
han will der medh att procedera; Arboga gårdenär / försåldh det bewisar Copien
af hans uthgifna kiöpebreef, som / vidimerat ähr medh föllier!
5) H: Werdelet skulle hafwa giordt som min
Sahl: Hustru giord / skutit Allodial egendommen båda Löst och fast efter
förlik- / ningen Creditorerne till handa så hade han warit fri för / dees
åtahlen men han tychte det war godt dem att besitta / och dees goda Niuta och
sedan willia påbörda mig O- 7skyldeligen giellan att betahla som intet arft
hafwer. Hw.. / på bördan sträfwer både emodt Lag och Heder (?), Gudh weet min /
oskyldigheet till hwilken iag mig skiuter så och till Eders Exec. / och den
Högl: Kongl: Håfrättens Högwisa omdömmande! / Enär H: Werdeletlätt giöra
förliknings skriften aldeles / Så twungen och förde henne sielf uthi min gårdh
till migh och ... //
... fru war medh då ... han alla skrifter och
Documenter till sigh uthaf / min Sahl: Hust: och sade Syster giör intet medh
min Sahl: broders skrifter / emedan hon intet ärfwer, alt så fick han dem det
hafwer och nogsampt min / oskyldigheet, Och thet finnes wäll igen uthi Sahl: H:
Cammererarens / Bommens handlingar att H: Christopher Werdelet sig för
obligerat hafer / att betala hwilket han ej annat giöra kunde emedan han
godtsen inne- / hafwer, Min Sahl: Hust: fick aldrig den Ehreskiäncken Nämbl:
dee Hundra- / de Ducater som Morgongåfsbrefwet uthwisar tillförbättringh sedan
hon / skulle få något meera, ty thet är intet arf uthan en Gåfwa och aldrig /
talte han pm emedan min Sahl: Hust: Lefde; som wäll och bättre wiste af / denna
Saaksens beskaffenhet, än såsom iag, att han willw skrida till / någon Action
uthan en tidh efter hennes dödh, begynte han mig alt O- / lageligen antasta och
tillsättia, ty han wiste iag war här uth... som då / nyss hemkommen war Anno
1660 ifrån Tyska och Pålska krigen; obekant; / och der till alla Documenterna
borta hafwer; uthi Eders Excel: och den / Högl: Kongl: Hofrätten ställer iag nu
alt detta i Händer medh alt som diupaste / och underdåniga böönfallande att min
oskyldigheet måtte Skiärskådas, och iag för / Contrapartens otillbörliga till
tahlen blifwa befriat och endtledigat
Hwar / uppå den Högl: Kongl: Hofrättens Nådiga Sentens och Resolution iagh /
ödmiukel: af wachtar och förblifwer!
Den Högl: Kongl: Hofrättens
Ödmiuka och Underdånigaste
Tienare
Lars Olofsson Pijhlfält”
Först i september 1679 tycks rätten ha
fastslagit sitt domslut som grovt sett gjorde Lars barn arvslösa.
Riksarkivets ämnessamlingar, Personhistoria,
P 13, sid 287:
A:o 1679 d. 26 September Hölt laga Ting med
Allmogen / af Fälsbroo Härad, å wahnliga Tingsstad i Fälsbroo Sochen- / stugu,
nährwarande samptl. Wederböranderne.
Framtredde Wehl:t Anders Andersson Prijtz en
underskrefwen och för- / seglat fullmacht, af H. Tufwe Hökeflycht, at agera
emot H. / Christopher Werdelet.
1. Praetenderade
Sahl. Pilfeldts arfwingar 100 Ducata Mårgongåfwa / efter Sahl. Fru Ingel
Hökenflycht med des Interesse; den till swarandes / af fullmechtigen på H.
Christopher Werdelets wegnar, at enär som / Sellinge ett Donations Gods under
Norkoping besluth inga bröst- / arfwingar af manliga är lembnat, föll godset
till H Christopher / Werdelet R:tio (=resolution) Emedan H Christopher Werdelet
intet hafwer Erft / sin Sahl broder H Gustaf, och dottren som efter lefde, för
den / stora gielden skull som efter fadren fans fik intet Erfwa, / Ty erkännes
H Christopher Werdelet frij för des 100 Ducater / Mårgongåfwans förbättring at
betala.
2. Fodras
en deel i Arboga gård som Billenskiöld hafwer skänkt till / Lars Pilfälts fru.
R:tio denna deelen skall blifwa Pilfälts arfwingar / förbehållen, som sig
belöpte till 60 D: K:Mt. efter gården för / 600 D: ähr sålder, Men de 14 D: som fru Ingel
Hökeflycht fått för / skäl man som
sålder ähr Decourteras af de 60 D:
3. Fodras
många åhrs gårdshyra som H Christopher Werdelet upburit / förr än gården såldes
R:tio Werdelet hafwer upburit hyra så / wähl som Pijlfält, ty skall de forst
sin emellan liqvidera.
4. Brudskatten
efter fru Ingel Hökeflychts dotter bör ährläggas efter / den intet förr ähr
Clarerat. R:tio Bewisas af räkningen och sedeliga / witnen at fru Hökenflycht
hafwer nutit af Godsens ränta / 1657 och 1658, ähr förden skull tu åhrs Ränta
af Godset i stället / för brudskatten upburen.
5. Praetenderas
10 RD af Arboga Gårdebref, som uthur Creditoris / händer blef löst R:tio
Pilfält skolat genast sökt sin betalning af / Axel Werdelet, för ähn som
Grefwinnan Delagardi / fick Arbåga Gård i betalning.
6. Vise
versa anbrachte fullmechtigen Lorens Bergman sit Käromåhl / mot Pilfälts
arfwingar på H Christopher Werdelet wegnar. / Fodras af Pilfälts arfwingar 1660
åhrs Ränta af Sellinge som / förr i Räkningen intet ähr godt giort, som ähr 640
dr. Anders / Prijts kan intet skiähl fär emot inwända, uthan som för de /
cedeliga afhörda wittnen intyga, at fru Ingel Hökeflycht hafwer / nutit detta
åhrs ränta. R:tio Ty bör Pilfälts arfwingar / dessa 640 dr K:mt betala. //
Praetenderas (=göra anspråk på) ¼ parts Ränta
som H Werdelet måst betala, efter Pil- / fält lebnat obetalt, den på opwijsat
war betalt. R:tio Pilfelts arf- / wingar skola betala de ¼ part ränta med 27 dr
20 öre K:mt.
Praetenderas ¼ deel på 6 åhr af Erich
Nilssons hemman i Sellinge / emedan hemmanet reducerades till Cronan straxt
efter arfskiffte / der de andra säte i sina fulla låtter, belöpte sig på
Pilfelts deel / 210 dr. R:tio dessa 210 dr skola Sahl. Pilfälts arfwingar
betala efter / deras Sahl. Faders förskrifning 6:e puncht det förmår.
Fodras antingen 8 p: c:to ifrå A:o 1662 och
till 1679 i 17 åhr effter / som rentorna warit i Pilfeltz händer till hans
nytta eller efter / det 20 Cap: i L: L: betala hwart åhr uthlagor ¼ högre.
R:tio / Rätten tog detta ährende i noga betänkiande och befinna detta / at
emedan H Werdelet hafwer opfördt Räntorna så högt till priset / som det skee
kunde, kan rätten intet beläggia Pilfelts arfwingar med / att så stort
Interesse uthan honom här med afskiärs.
Uthi Praetention af Mårgongåfwan, sampt de 40
R:Dr af fastebref / weet inlösen, Appellerade fullmechtigen Anders Prijtz till
nesta / Lagmans Ting med 3 .. fullmechtigen Bergman Protesterade / ...
Solennissime (italienska = mest högtidlig) på Expenser och skadestånd.
Ec
Protocollo på Tingsrättens wägnar
Petter
Wreman”
Gifte och barn
Gift omkring 1658 med Ingrid Hökeflycht.
Ingrid @ Hökeflycht. Död
mellan 1667-10-24 och 1668-07-22 i Lista (D) [9]
[10] [1] .
Barn:
Christoffer @ Larsson Pilfelt. Född
omkring 1659 [11] [12] .
Död
1731-05-28 i Smedsta, Lit (Z) [13] .
Claes § Larsson Pilfelt. Död 1697-08-11 [1] [14].
Källor
1.
Pilefelt #230, EÄ vol 5 sid 709, Tab 8
2.
RA Personhistoria P 13, A0070048_00286
3.
Renoverade domböcker
4.
Pilefelt #230, EÄ vol 5 sid 709, Tab 7
5.
Posse #14, EÄ vol 6 sid 6, Tab 14
6.
Pilefelt #230, EÄ vol 5 sid 707, Tab 1
7.
Posse #14, EÄ Sup sid 733, Tab 14
8.
Sting #124, EÄ vol 7 sid 708, Tab 2
9.
RA Personhistoria P 13, A0070048_00284
10. Krigskollegium Suppliket
1668, sid 209, A0066175_00209
11. Pilefelt #230, EÄ vol 5 sid
709, Tab 9
12. Hälsingesläkter, Olof
Broman sid 661, Kanik
13. Lit (Z) L I a/1 1692-1751
sid 248, 1731
14. Anreps Ättartaflor,
anteckningar i greve A. Lewenhaupts interfolierade exemplar.
Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd
2018-04-26 med hjälp av Disgen
version 2016.