Ansedel Lauritz § Mogensson Blix

-1621

 

Kyrkoherde 1591-1621 i Rödön
Död 1621 i Rödön (Z) [1] .

Lauritz § Mogensson Blix

Död 1621 i Rödön (Z) [1] .


F Mogens @ Nn.
Född [1] .

 

 

 

 

 

 

Levnadsbeskrivning

 

Lauritz härstammning är osäker men vi vet att han var broder till kyrkoherden och prosten i Oviken Erik Mogensson Blix. 1578 var han också Kapellan hos storebror Erik i Oviken. Vem deras far som hette Måns/Mogens är diskuteras vidare under hans sida.

 

Lauritz Mogensson blev senare kyrkoherde i Rödön (Z). här beskriver Bertil Hasselberg honom i Supplementet till Hernösands Stifts herdaminnen, Rödön - Kyrkoherdar, sid 186:

 

”13, 15. LAURITZ MOGENSSON (1585?-1611/1621), nämnes

i länsräkenskaper 1607 herr Lauritz Blix (Sollied), var broder till

prosten Erik Mogensson Blix i Oviken och troligen son till tredje företrädaren

här Mons Olsson. Han är belagd som kapellan i Oviken

redan 1576 genom ett brev skrivet i Trondheim 24/6 s. å. nu i svenska

riksarkivet, försett med hans sigill: bokstäverna L M och ett bomärke

i skölden, samma sigill som finns under fullmakten för de

jämtlandspräster, som deltogo i prinshyllningen i Oslo 1610 Gronli).

För utnämningen till kyrkoherdetjänsten i Rödön hade han att

tacka kanslern Christian Friis, som var länsherre i Trondheim 1583

—1589, se nedan under sonen kapellanen Mogens Lauritzson Blix.

Herr Lauritz' besittning av en gård i Akeräng i Sunne är belagd

redan 1600 och var troligen erhållen genom arv, se ovan under Mons

Olsson.

Brev i svenska riksarkivet av 21/1 1632 visar, att länsmannens i

Hov i Hackås Jens Persson barn voro syskon till Lauritz Mogenssons

båda söner Mogens och Hans  (Gronli). Mogens, som beräknas varit

född omkr. 1567 (Sollied), kan endast ha varit styvbroder eftersom

Jens Persson levde ännu 1586. Hans, som var född 1596, alltså 29

år senare än Mogens, är då halvbroder till Mogens på fädernet och

till Jens Perssons barn Per, Karen och Gullov (och Sara?) på mödernet.

Alltså var herr Lauritz gift 1. med okänd, 2. med Gulof

Mognsdotter, död 7/12 1629, änka efter länsmannen i Hov Hackås

Jens Persson.

 

Barn i första giftet:

Mogens, f. omkr. 1567, se komministrar här.

Sara?, f. senast omkr. 1580 (hon hade en giftasvuxen dotter 1623,

JDL I s. 113), levde ännu 1645 (mantalslängd), g. m. Erik Mogensson

i Faxnälden Näskott, vilken levde i sept. 1636 men var död i

dec. 1637 (JDL II s. 71, 121). Erik Mogensson var dotterson till

kyrkoherden i Sunne Erik Jensen och lyckades genom köp och process

om odelsrätten förvärva den gård i Åkeräng i Sunne, som tillhört

morfadern (icke den gård i Akeräng, som tillhörde herr Lauritz).

Säljare voro hans hustrus broders, magister Mogens' arvingar.

Det är dock möjligt, att Erik Mogenssons maka tillhörde stjuvsyskonen

från Hov i Hackås. Erik själv skrives vid ett tillfälle Errich

Mogenss hoff (JDL II s. 71). —

Ingeborg, f. 1583, g. m. efterträdaren.

 

Son i andra giftet: Hans, f. 1596, se komministrar här.”

 

Att Lauritz skulle vara ”troligen son till tredje företrädaren här Mons Olsson” har ifrågasatts och ett alternativ presenteras under Lauritz far Mogens sida.

 

Att Lauritz skulle varit gift två gånger har också ifrågasatts. De barn som omnämns i Hasselbergs Supplement ovan kan alla knytas till en och samma mamma, nämligen Gullov Mogensdotter.

 

Lars/Lauritz hade en son ”Magnus Laurentius Jemptilandus”, alias Mogens Lauritzen Blix, som den den 16 juli 1612 skriver att hans pappa är kyrkoherden Lauritz Mogensson Blix i Rödön och hans farbror är kyrkoherde Erik Mogensson i Oviken. här beskriver Bertil Hasselberg honom i Supplementet till Hernösands Stifts herdaminnen, Rödön - Komministrar, sid 190:

 

”2b. MOGENS LAURITZON BLIX (1601-1607), född omkr.

1567, son till kyrkoherden här Lauritz Mogensson, är i Hm felaktigt

upptagen som komminister i Undersåker 1612-1617 och betecknad

som son till kyrkoherden där Laurentius Magni. Den osäkerhet, som

rått rörande sammanhangen i den jämtländska Blix-släkten i äldre

led, skingras i viss omfattning genom ett brev på latin, delvis publicerat

av Gronli. Brevet är skrivet av Magnus Laurentius Jemptilandus,

alias Mogens Lauritzen Blix, och dagtecknat 16 juli 1612, då

Blix var kapellan vid domkyrkan i Trondheim. Det är ställt till kanslern

Christian Friis med ansökan om kanikgället Vesterålen. Det av

Gronli återgivna stycket lyder i svensk översättning:

”Jag måste förbigå alla Eders Höghets välgärningar mot mig och de mina.

Jag förbigår godheten att befordra min far till Rödö gäll i Jämtland.

Jag förbigår den snabba tjänstvilligheten mot min farbror herr Erik i Oviken.

Jag förbigår min egen befordran till fritt bord i kungliga kommunitetet

när jag först kom till Köpenhamn, blottställd på nästan allt understöd.

Jag förbigår rekommendationen, som sedan, då jag återvände till fosterlandet,

anbefallde mig än mera till högvälborne Sten Bille, genom vars beskydd  och välvilja

jag ordinerats till Guds ords medtjänare åt min fader, vars syn blivit nersatt,

trots föreskriften (som Eders Höghet känner), att inga till nationen jämtar

finge befordras till prästerliga tjänster i denna lilla provins. Sedan

anställde högvälborne länsherren mig som huslärare för sina adliga

gossar, vilken syssla jag förestod i fyra år. Därefter sände han mig

med förord för befordran till denna kyrkas Nidaros' kollegiums diakonat.”

Mogens Blix inskrevs som student i Greifswald 1592 och i Rostock

i oktober samma år, där matrikeln har tillägget Isogaeus Noruegus.

År 1597 den 28 juli inskrevs han som Magnus Lavrentii

Jepmtus vid kommunitetet i Köpenhamn. Han kan icke ha blivit

kapellan i Rödön tidigare än 1601, då Sten Bille blev länsherre i

Trondheim, och icke huslärare hos denne tidigare än 1607, då Billes

söner voro 8 och 6 år. Där var han anställd i fyra år, enligt brevet.

Han blev residerande kapellan vid Trondheims domkyrka 1611,

då han underskrev eden för kanikerna. Sogneprest vid domkyrkan

där 12/10 1620, tog magistergraden vid Köpenhamns universitet 9/3

1621, blev senare prost i Dalernes prosteri och dog i pesten 26/12

1629 (Sollied, Gronli). Han förvärvade 1623 genom köp Östergården

i Åkeräng i Sunne där fadern ägt den andra gården, vilken synes

ha tillfallit halvbrodern Hans. Gården såldes av änkan och barnens

förmyndare till Erik Mogensson i Faxnälden, se ovan under

kyrkoherden Lauritz Mogensson.

Gift med Öllegaard Hansdotter, död i Trondheim 1637, dotter till

Hans Lauritsen på Öje i Guldalen o.h.h. Anne Ludvigsdatter.

Barn: Lauritz, immatrikulerad vid Rostocks universitet juni 1634.

Thage, levde 1635, var då omyndig. Claus, resid. kapellan i Buksnes

i Lofoten, död 1676. Sten, f. omkr. 1620, resid. kapellan i Vefsen

på Helgeland, död 1660. Dorotea, g. m. fogden i Lofoten, senare

sorenskrivaren i Nordmör Peder Erlandsen Skovgaard. — Tre söner

synas ha blivit uppkallade efter länsherrarna i Trondheim Sten Bille,

Claus Daae och Thage Thott.”

 

Enligt Tionderegistret 1600-01, sid 42, så betalade Lauritz Mogensson skatten för gården i Åkeräng, Sunne (Z), men den var hustru Gullov Mogensdotters odelsjord:

 

Her Lauritz         iij span

 

Enligt ”Sölfskatteregistret och Mantal” 1620 så står fortfarande Lauritz för gården i Åkeräng, Sunne (Z):

 

Her Lauritz Agereng

 

År 1624 till 1628 står hustru Gullov Mogensdotter för gården i Åkeräng, Sunne (Z).

 

Lauritz avled 1621-06-21 enligt hans gravsten som tidigare var belägen ”öster om vapenhuset” vid Rödöns kyrka, enligt prosten Henning Tidemans kyrkoboks-anteckningar. Så här ska texten på gravstenen ha varit:

 

HODIE MIHI CRAS TIBI

HER LIGGER BEGRAVEN HE-

DERLIG OC VELLERDE MAND  

HER LAVRIS MOGNSSØN  

FORDVM PASTOR I RØDEN  

SOM DØDE SALIG I HERREN  

DEN 21 JVNII ANNO DOMINI

1621.

 

Gifte och barn

 

Gift tidigast 1581 med Gullov Mogensdotter [2] .

Gullov @ Mogensdotter. Död 1629-12-07 [2] [3] .

Barn:

Mogens Lauritzen Blix. Kyrkoherde vid Trondheims domkyrka 1611. Död i pesten 26 december 1629.
Hans (§) Lauritsson Blix. Född 1596 [4] [3] .

? Ingeborg (§) Larsdotter

 

Sara (§) ovan är dotter till Gullov Mogensdotter, MEN det är osäkert vem av Gullovs män som är hennes pappa.

 

Källor

1.    Til prestesoga for Jamtland og Herdalen, Oddvar Grønli

2.    Skanke ätten, Roger de Robelin sid 37, Tab 30

3.    HSH Supplement sid 187 #13, Rödön

4.    HSH Rödön sid 210, Kyrkoherde #15

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd 2018-04-26 med hjälp av Disgen version 2016.