Kyrkoherde 1591-1621 i Rödön
Död 1621 i Rödön (Z) [1] .
Lauritz § Mogensson Blix |
|
|
|
||
|
|
|
|
Lauritz härstammning är osäker men vi
vet att han var broder till kyrkoherden och prosten i
Oviken Erik Mogensson Blix. 1578 var han också Kapellan hos storebror Erik i
Oviken. Vem deras far som hette Måns/Mogens är diskuteras vidare under hans
sida.
Lauritz Mogensson
blev senare kyrkoherde i Rödön (Z). Så här beskriver Bertil Hasselberg honom i Supplementet till
Hernösands Stifts herdaminnen, Rödön - Kyrkoherdar, sid
186:
”13, 15. LAURITZ MOGENSSON (1585?-1611/1621), nämnes
i länsräkenskaper 1607 herr Lauritz Blix (Sollied), var
broder till
prosten Erik Mogensson Blix i Oviken och troligen son
till tredje företrädaren
här Mons Olsson. Han är belagd som kapellan i Oviken
redan 1576 genom ett brev skrivet i Trondheim 24/6 s. å.
nu i svenska
riksarkivet, försett med hans sigill: bokstäverna L M och
ett bomärke
i skölden, samma sigill som finns under fullmakten för de
jämtlandspräster, som deltogo i prinshyllningen i Oslo
1610 Gronli).
För utnämningen till kyrkoherdetjänsten i Rödön hade han
att
tacka kanslern Christian Friis, som var länsherre i
Trondheim 1583
—1589, se nedan under sonen kapellanen Mogens Lauritzson
Blix.
Herr Lauritz' besittning av en gård i Akeräng i Sunne är
belagd
redan 1600 och var troligen erhållen genom arv, se ovan
under Mons
Olsson.
Brev i svenska riksarkivet av 21/1 1632 visar, att
länsmannens i
Hov i Hackås Jens Persson barn voro syskon till Lauritz
Mogenssons
båda söner Mogens och Hans (Gronli). Mogens, som beräknas varit
född omkr. 1567 (Sollied), kan endast ha varit styvbroder
eftersom
Jens Persson levde ännu 1586. Hans, som var född 1596,
alltså 29
år senare än Mogens, är då halvbroder till Mogens på
fädernet och
till Jens Perssons barn Per, Karen och Gullov (och Sara?)
på mödernet.
Alltså var herr Lauritz gift 1. med okänd, 2. med Gulof
Mognsdotter, död 7/12 1629, änka efter länsmannen i Hov
Hackås
Jens Persson.
Barn i första giftet:
Mogens, f. omkr. 1567, se komministrar här.
Sara?, f. senast omkr. 1580 (hon hade en giftasvuxen
dotter 1623,
JDL I s. 113), levde ännu 1645 (mantalslängd), g. m. Erik
Mogensson
i Faxnälden Näskott, vilken levde i sept. 1636 men var
död i
dec. 1637 (JDL II s. 71, 121). Erik Mogensson var
dotterson till
kyrkoherden i Sunne Erik Jensen och lyckades genom köp
och process
om odelsrätten förvärva den gård i Åkeräng i Sunne, som
tillhört
morfadern (icke den gård i Akeräng, som tillhörde herr
Lauritz).
Säljare voro hans hustrus broders, magister Mogens'
arvingar.
Det är dock möjligt, att Erik Mogenssons maka tillhörde
stjuvsyskonen
från Hov i Hackås. Erik själv skrives vid ett tillfälle
Errich
Mogenss hoff (JDL II s. 71). —
Ingeborg, f. 1583, g. m. efterträdaren.
Son i andra giftet: Hans, f. 1596, se komministrar här.”
Att Lauritz skulle vara ”troligen son till tredje
företrädaren här Mons Olsson” har ifrågasatts och ett alternativ presenteras
under Lauritz far Mogens sida.
Att Lauritz skulle varit gift två gånger har också
ifrågasatts. De barn som omnämns i Hasselbergs Supplement ovan kan alla knytas
till en och samma mamma, nämligen Gullov Mogensdotter.
Lars/Lauritz hade en son ”Magnus Laurentius Jemptilandus”,
alias Mogens Lauritzen Blix, som den den 16 juli 1612 skriver att hans pappa är
kyrkoherden Lauritz Mogensson Blix i Rödön och hans farbror är kyrkoherde Erik
Mogensson i Oviken. Så här beskriver
Bertil
Hasselberg honom i Supplementet till Hernösands Stifts herdaminnen, Rödön -
Komministrar, sid 190:
”2b. MOGENS LAURITZON BLIX (1601-1607), född omkr.
1567, son till kyrkoherden här Lauritz Mogensson, är i Hm
felaktigt
upptagen som komminister i Undersåker 1612-1617 och
betecknad
som son till kyrkoherden där Laurentius Magni. Den
osäkerhet, som
rått rörande sammanhangen i den jämtländska Blix-släkten
i äldre
led, skingras i viss omfattning genom ett brev på latin,
delvis publicerat
av Gronli. Brevet är skrivet av Magnus Laurentius
Jemptilandus,
alias Mogens Lauritzen Blix, och dagtecknat 16 juli 1612,
då
Blix var kapellan vid domkyrkan i Trondheim. Det är
ställt till kanslern
Christian Friis med ansökan om kanikgället Vesterålen.
Det av
Gronli återgivna stycket lyder i svensk översättning:
”Jag måste förbigå alla Eders Höghets välgärningar mot
mig och de mina.
Jag förbigår godheten att befordra min far till Rödö
gäll i Jämtland.
Jag förbigår den snabba tjänstvilligheten mot min
farbror herr Erik i Oviken.
Jag förbigår min egen befordran till fritt bord i
kungliga kommunitetet
när jag först kom till Köpenhamn, blottställd på nästan
allt understöd.
Jag förbigår rekommendationen, som sedan, då jag
återvände till fosterlandet,
anbefallde mig än mera till högvälborne Sten Bille, genom
vars beskydd och välvilja
jag ordinerats till Guds ords medtjänare åt min fader,
vars syn blivit nersatt,
trots föreskriften (som Eders Höghet känner), att inga
till nationen jämtar
finge befordras till prästerliga tjänster i denna lilla
provins. Sedan
anställde högvälborne länsherren mig som huslärare för
sina adliga
gossar, vilken syssla jag förestod i fyra år. Därefter
sände han mig
med förord för befordran till denna kyrkas Nidaros'
kollegiums diakonat.”
Mogens Blix inskrevs som student i Greifswald 1592 och i
Rostock
i oktober samma år, där matrikeln har tillägget Isogaeus
Noruegus.
År 1597 den 28 juli inskrevs han som Magnus Lavrentii
Jepmtus vid kommunitetet i Köpenhamn. Han kan icke ha
blivit
kapellan i Rödön tidigare än 1601, då Sten Bille blev
länsherre i
Trondheim, och icke huslärare hos denne tidigare än 1607,
då Billes
söner voro 8 och 6 år. Där var han anställd i fyra år,
enligt brevet.
Han blev residerande kapellan vid Trondheims domkyrka
1611,
då han underskrev eden för kanikerna. Sogneprest vid
domkyrkan
där 12/10 1620, tog magistergraden vid Köpenhamns
universitet 9/3
1621, blev senare prost i Dalernes prosteri och dog i
pesten 26/12
1629 (Sollied, Gronli). Han förvärvade 1623 genom köp
Östergården
i Åkeräng i Sunne där fadern ägt den andra gården, vilken
synes
ha tillfallit halvbrodern Hans. Gården såldes av änkan
och barnens
förmyndare till Erik Mogensson i Faxnälden, se ovan under
kyrkoherden Lauritz Mogensson.
Gift med Öllegaard Hansdotter, död i Trondheim 1637,
dotter till
Hans Lauritsen på Öje i Guldalen o.h.h. Anne
Ludvigsdatter.
Barn: Lauritz, immatrikulerad vid Rostocks universitet
juni 1634.
Thage, levde 1635, var då omyndig. Claus, resid. kapellan
i Buksnes
i Lofoten, död 1676. Sten, f. omkr. 1620, resid. kapellan
i Vefsen
på Helgeland, död 1660. Dorotea, g. m. fogden i Lofoten,
senare
sorenskrivaren i Nordmör Peder Erlandsen Skovgaard. — Tre
söner
synas ha blivit uppkallade efter länsherrarna i Trondheim
Sten Bille,
Claus Daae och Thage Thott.”
Enligt Tionderegistret 1600-01, sid 42, så betalade
Lauritz Mogensson skatten för gården i Åkeräng, Sunne (Z), men den var hustru Gullov
Mogensdotters odelsjord:
Her Lauritz iij
span
Enligt ”Sölfskatteregistret och Mantal” 1620
så står fortfarande Lauritz för gården i Åkeräng, Sunne (Z):
Her Lauritz Agereng
År 1624 till 1628 står hustru Gullov Mogensdotter
för gården i Åkeräng, Sunne (Z).
Lauritz avled 1621-06-21 enligt hans gravsten
som tidigare var belägen ”öster om vapenhuset” vid Rödöns kyrka, enligt prosten
Henning Tidemans kyrkoboks-anteckningar. Så här ska texten på gravstenen ha varit:
HODIE MIHI CRAS TIBI
HER LIGGER BEGRAVEN HE-
DERLIG OC VELLERDE MAND
HER LAVRIS MOGNSSØN
FORDVM PASTOR I RØDEN
SOM DØDE SALIG I HERREN
DEN 21 JVNII ANNO DOMINI
1621.
Gift tidigast 1581 med Gullov Mogensdotter [2] .
Gullov @ Mogensdotter. Död 1629-12-07 [2] [3] .
Barn:
Mogens Lauritzen Blix. Kyrkoherde vid
Trondheims domkyrka 1611. Död i pesten 26 december 1629.
Hans (§) Lauritsson Blix.
Född 1596 [4]
[3] .
Sara (§) ovan
är dotter till Gullov Mogensdotter,
MEN det är osäkert vem av
Gullovs män som är hennes
pappa.
Källor
1.
Til prestesoga for Jamtland og Herdalen, Oddvar Grønli
2.
Skanke ätten, Roger de Robelin sid 37, Tab 30
3.
HSH Supplement sid 187 #13, Rödön
4.
HSH Rödön sid 210, Kyrkoherde #15
Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd
2018-04-26 med hjälp av Disgen
version 2016.