Ansedel Erik @ Jonsson

Ca 1540 - efter 1592

Kyrkoherde i Ragunda 1571-1592
Född uppskattat omkring 1540 [1] [2] .
Död efter 1592 [1] [3] [4] .

Erik @ Jonsson
Född uppskattat omkring 1540 [1] [2] .
Död efter 1592-03-29 [1] [3] [4] .

Levnadsbeskrivning

Första gången jag hittar Erik är 1564 i fogden Jonas Jönssons uppbörd om sakören i Jämtlands Räkenskaper, sid 22-23:

Här i avskrift:

I ”sakören” ovan omnämns han ”Herr” vilken troligen innebär att han är Kapelan. Senare då han skriver under Kyrkotionde registret titulerar sig som Kyrkoherde. Här från 1571, sid 44:

Här i avskrift från Jämtlands räkenskaper II, 1564-1571, sid 364:

Av summeringen 1571 års kyrkotionde kan man läsa att det varit ett år av missväxt, och fogden Peder Larsson har därför efterlåtit allmogen igen lösa kyrktionden.

Så här beskrivs Erik av Bygdén i Hernösands Stifts Herdaminnen – Kyrkoherde #9 i Ragunda, sid 106:

”9 Erik Jonsson (Ericus Jonæ) [1570-92] undertecknar tiondelängden

för år 1571 och intygar, att på grund af årets missväxt fogden Peder

Larsson efterlåtit allmogen igenlösa kyrktionden. En hans församlingsbo

Christopher i Lien, Ragunda, fick 1570 böta 24 mk för att han lade herr

Erik »ett oäres styckie till». Jämte andra landskapets khdar utfärdar han

3 maj 1591 fullmakt för de tre prästmän, som ä samtligas vägnar skulle

hylla kon. Christian IV vid herredagen i Opslo 8 juni s. å. I en skrifvelse,

undertecknad Ericus Jonæ, indignus pastor Raffuundensis 29 mars 1592,

beträffande rågången mellan Jämtland och Hälsingland, lägger han skiljedomarne

på hjärtat, att Hälsingarna må få sin rätt ograverad. (UB, S. 24.)

Att döma af språket såväl som på grund af sina svenska sympatier visar han

sig vara svenskfödd. Trondhjemska reformatsen 1589 inföll under hans

tid. Han köpte halfva västra gården i Näset för 14 dlr af Nils i Åsen, men

sålde den sedan till Sven Nilsson i Ede, Fors s:n. (JFT 3, s. 170.)”

Bertil Hasselberg har gjort följande kompletteringar i Supplementet, sid 166:

”9. ERIK JONSSON (1571-1592) nämnes som präst i Ragunda

redan 1564. Han torde vid svenskarnas erövring av Jämtland detta

år ha förhållit sig mindre väl från deras synpunkt. Saköreslängd

för 1564 innehåller dels ett belopp för en ko, som såldes efter herr

Erik i Ragunda, dels tre silverskedar, som Hans Garp anammade av

herr Erik i Ragunda för hans otrohets skull (JR I s. 17-18). Han

torde blivit avsatt, var upptagen som bonde i Lien 1571, då han

återinträdde i tjänst, undertecknade tiondelängden 1571 medan

Jämtland ännu stod under svensk förvaltning. Egendomligt är, att

mannen var svenskfödd och senare i danska tiden visade svenska

sympatier.

Gift två gånger, första gången med en Barbro.

Barn: I första giftet

Hans, död ogift före 1604.

Beritte, gift, död före 1613, efterlämnade barn, som voro omyndiga 1613.

Karin, gift före 1604 med kyrkoherden i Hammerdal Erik Eriksson Blix.

I andra giftet:

Anders Eriksson, sogneprest i Kvernes, Norge.

Mogens Eriksson, efterträdare som kyrkoherde här.

Maritte, bodde i Dille i Oviken 1613, rymde till Norge under fejden, möjligen g. m. Peder

Powelssen, den ende upptagne i Dille i Räfsten.

Olof Eriksson, var i omyndig ålder 1604, bodde 1613 hos brodern herr Anders i Kvernes.

(JFT III s. 164, Hm IV s. 56, Sollied s. 82, Räfsten s. 135-136.)”

I ett ”arvsbrev” från 1604 får vi veta att sonen Hans dött, här i avskrift publiserad i JFT 3, s. 164:

Här framgår också att systrarna Berit och Karin ärver brodern Hans tidigare arv efter deras gemensamma mamma Barbro. Då både Berit och Karin är gifta 1604 så torde de vara födda före 1584.

I Räfsten med Jämtarna 1613 finns sex av barnen noterade (Hasse Petrini, sid 134):

”Mogens Erichsen i Hammersgaard haffuer sworitt swenschenn.

Kannd saa till ald gaarden 3 tonder.

Item i Gielgaard 2 tonder. Beretter att haffuer 2 broderre och

2 sösterer som icke haffuer forbrutt dieris. Hans anpartt i samme

gaard 4 tonder seed och 1 fgh.

Item haffuer hand i Aasen, som hannom och hans söschind tillkommer,

1 1/2 tonde seed. Der aff thillkommer hannom 1 tonde.

Om dise 3 gaarder, her paa kand saais paa huer gaard 2 tonder,

er till sammen 6 tonder, er 3 brödere En broder wed naffn Mogens

haffuer sig forseet, den anden broder er Her Anders paa Quernis

och en heder Olluff hoes hannom, som och saa haffuer sitt forbrutt.

Nach 3 söstere, denn enne Her Erichs quinde i Bergh och en boer

i Aawigen N. Maritte, Dille, som war römptt och en söster döde

for 8 aar siiden, huis umyndige börn endnu leffuer och sitt icke

haffuer forbrutt. Bliffuer saa all denne Mogensiis partt forbrutt,

som belöber 5 fieringer och schall samme partter schriffuis till dise

3 gaarder i Gislegaard, Hamers gaard och Aarss; bliffuer

Landschyld 11 /2 mkr 7 sk. 1)

1) I jb följer härefter Anders Biörnsönn i Liiden med landskyld 3 mkr.”

Enligt Räfsten så hade sonen Måns/Mogens med syskon arvsjord i Hammargård och Gisslegård i Ragunda socken, samt Åsen/Österåsen i Fors socken. I Räfsten om Österåsen får vi troligen namnen på Eriks bröder:

”Peder Joensenn i Österaas haffuer sworitt swenschen. Odels gotzs

ibid. till 1 1/2 tonde, som er forbrutt till kongen, och dett andet

kommer hans söschind och slegtt till, och de om de halff tridie

tonder att folgis som dett best kannd.

Paa denne gaard kand saais 4 tonder. Aff samme 4 tonder seed

haffuer Her Erichs börn i Rawen befritt 1 1/2 tonde 1 fgh och Joen

Nielssens börn som er H [er] Olluff Joenie i Thrunbsen,²⁾ Erich

Joensenn i Kagaard hand haffuer befriett 1 tonde 1/2 fgh. Peder

Joensen och Niels Joensen forbrutt dett öffrige, som er 1 tonde

1/2 fgh.

Landschyld 1 1/2 mkr 3 1/2 sk.”

2) Härmed avses pastor Oluf Joensen i Trumbsen = Tromsö enligt upplysning

av 0. Grönli. Läsningen av de 3 sista bokstäverna i ortnamnet är osäker.

Erik lever ännu 1592 då ha skriver ett brev angående gränsdragningen i Jämtland. Brevet är publicerat i ”Jemtland og Norge”, av Edv. Bull sid 199:

«Jag beder och ganske underdånlig och ödmiukelig the

ährlige och wälbördige män och herrer, som af Gudh och

högbte. K. Mt. tilförordnat och betrodde äre, för Rådh och

rätte sittie, att the wärdigas för Guds skull och rättwijsennes,

warendes the fatige män af Helsingeland behielpelig,

att the sin gamble häfd, rådh och råmercken behålle måtte,

som the af Arils tijdh haftt hafua, som är Morenäs,

Falckeedh, Storemodh, Järnäset och Hoos huilke Rådmerken

Stephan Henrichsson personlig war, them ransachet,

proberat och gillat, sampt Stephan Saxe, Jacob på Syö,

Kääl Nilsson till Bilstad, Enewald Hansson och andre flere,

som K. Mtz. befalning haft hafua, både adel och oadel, efter

the hafua förnummit och i sanheet förstått, att samma

rådhmerken så langsamblig tijdh stååt hafua, hafue the

aldre tilstatt, någon them öfuerträde, som the och sielfue

ther the sanningen bekenne wele, bestå måste, Men nu will

then Lismaren Nils i Bondstad, vpdichta sig anden Rådh,

som man i förtijden aldrig hörde nempnet, och seger sig

samme rådh och rådhmerken af Rafuunda Landzskrå bekommit

hafue, ther han och hans skrifuare wille fhare,

bådhe om åhre thaelet, och mykit mhere om sielfue sanningen,

Her Bengt kom ifrå Rafuunda Anno z 1570. Och

her Jöns afsompnat Anno 72. Therföre hafuer then Lege-

stuthen, Nils i Bondstad, them sielf vpdichtat, och falskelige

för the ährlige herrer framfört. Hasteligen af Rafuunda I

Iempteland then 29 Martij Anno salutis 1592.

Ericus Jonae

indignus pastor j Rafuundensis.»

Gifte och barn

Gift 1:a gången med Barbro, med okänt efternamn.

Barbro @ . Född [1] . Död före 1576 i Hammarsgård, Ragunda (Z).

Barn:
Hans § Eriksson. Född före 1576. Död före 1604 [1] .
Berit § Eriksdotter. Född före 1576. Död omkring 1605 [1] .
Karin @ Eriksdotter. Född omkring 1575 [5] [1] .
Död före 1622 [6] .

Gift 2:a gången, uppskattat före 1576, möjligen med en dotter till Mogens Joensson och Elisabeth Eriksdotter Schancke [1] [7].

Nn § Mogensdotter. Född [1] [7] .

Barn:
Anders § Eriksson. Född [1] .
Död efter 1613 [3] .
Mogens § Eriksson. Född före 1576 (han var kyrkoherde i Ragunda 1596) [8] [3] .
Död efter 1613 [1] .
Märet § Eriksdotter. Född [1] .
Död efter 1613 [3] .
Olof § Eriksson. Född [1] .
Död efter 1613 [3] .

Källor

1. HSH Supplement sid 166, Ragunda

2. HSH Ragunda sid 106, Kyrkoherde #9

3. Räfsten med Jämtarna 1613, Pitrini sid 134-135, Hammarsgård, Ragunda

4. Räfsten med Jämtarna 1613, Pitrini sid 139, Österåsen, Fors

5. HSH Supplement sid 108, Hammerdal

6. Hammerdal Ting 1622-11-22, Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll-I, 1621 ? 1628, sid 64

7. Skanke ätten, Roger de Robelin sid 328, Tab 9

8. HSH Ragunda sid 106, Kyrkoherde #10

Personregister Efternamnsregister Ortsregister

Skapad av Ulf Alvarsson (C) Framställd 2018-04-26 med hjälp av Disgen version 2016.